Arbetarperspektiv

Nu undrar ni antagligen vem Nafissatou Diallo är. Jo, hon är städerskan som Dominic Strauss-Kahn med största sannolikhet har våldtagit, med pytteliten sannolikhet har haft sex med. Man får inte såna skador i underlivet av sex som Nafissatou Diallos läkare konstaterade på henne. Dominic Strauss-Kahn är släppt, fri att återvända till sitt lyxiga hem i Frankrike, fri att åter gå runt och göra som han vill.

Det har hans advokat, skurken Benjamin Brafman, sett till. Advokater påstår ofta att de inte försvarar brott, att de så storslaget försvarar personer och annat halvreligiöst mumbo-jumbo från den kyrka som är vår kapitalistiska "demokrati". Men det Benjamin Brafman har gjort, i alla fall i det här fallet, vem kan hålla koll på allt ont en liten tyskamerikansk advokat har gjort, är just att försvara ett brott. Och stå för det. Det kan tänkas hedra honom på i alla fall någon punkt men så är det inte. För han och hans flock har nagelfarit denna arma kvinna (med påvisade våldtäktsskador i underlivet) å det grövsta, gjort sitt bästa för att skita och pissa på hennes heder och kommit fram till att hon ljög om en gruppvåldtäkt i Guinea som är det land Nafissatou Diallo kommer från.

Tänk er det bisarra i detta. Här sitter ett antal välmående, rika amerikanska advokater som aldrig har haft ett bekymmer i sina liv och gör sitt bästa för att försvara en fransk, stenrik våldtäktsman som faktiskt fick lite bekymmer det senaste halvåret. Mot en fattig svart arbetande mamma som nämnde franska våldtäktsman utnyttjat som egendom, fullt i stil med hur romarna kunde utnyttja sina slavinnor. Tror fan att Nafissatou Diallo har ljugit om saker för att få uppehållstillstånd i USA för att slippa sin vedervärdiga skittillvaro i Guinea. Tror fan att Nafissatou Diallo har slingrat sig för att få en bättre framtid för sig och sina barn genom att få komma till Amerika och arbeta.

Tyskamerikanen Benjamin Brafman säger i GP idag (i alla fall i pappersupplagan, jag har inte hunnit kolla om artikeln ligger på gp.se än för jag blev så förbannad över hans uttalande att jag blev tvungen att skriva detta): "Hon tornar upp sig över Dominic Strauss-Kahn som bara är 1.68 lång" och menar med det att "hon (Nafissatou Diallo, min anm) skulle troligen vinna om det kom till slagsmål. Hon är ingen liten person".

Då undrar jag med över tio års facklig erfarenhet på olika nivåer detta: hur i helvete skulle en fattig kvinna från tredje världen som äntligen lyckats komma till det land hon såg som målet för sina drömmar om en bättre framtid för sina barn, våga försvara sig fysiskt mot en gäst på sin arbetsplats där hon vet att några av jordens mäktigaste personer bor? Jag har själv arbetat på hotell en kortare period (Gothia Towers i Göteborg) och jag vet att man som hotellarbetare inte kaxar med gäster för det sätter en i oerhört mycket trubbel. Det är ändå i Sverige som har någon form av anställningstrygghet och arbetarskydd.

Det har inte USA. Nafissatou Diallo visste att hon skulle vara av med sitt arbete och försörjning i en grisblink om Dominc Strauss-Kahn kommit ner med näsblod till receptionen, eller ens antytt att hon varit ovarsam fysiskt med honom på vilket sätt det vara månde. Det omvända gäller inte i hotellvärlden. Gästens ord är mer eller mindre lag och Nafissatou Diallo har garanterat många erfarenheter av hur det har gått för kamrater på jobbet som hamnat i onåd hos någon liten chef som bara vill se bra ut uppåt.

Det de allra flesta människor vill är att arbeta för sin försörjning, kunna ge sina barn något bättre än det man själv fick av livet och vara stolt över det ens händers styrka har frambringat. Det är ytterligt få som orättmätigt bara vill ha en klump pengar och sedan inte göra något annat för resten av livet. Jag tror inte för ett ögonblick på att Nafissatou Diallo är en av dem. Hon vet med all sannolikhet vilken lott i livet som samhället har tilldelat henne. Hon vet med all sannolikhet att det enda hon hade obegränsat av i sitt liv var sin heder, vilken Dominic Strauss-Kahn tog ifrån henne. Och en liten tyskamerikan vid namn Benjamin Brafman nu har stulit helt från henne.

Och skulle det till äventyrs vara så att Dominic Strauss-Kahn har rätt så har han bara råkat ut för produkten av det samhälle han som kapitalistisk ekonom (socialist, ha!) varit med och skapat och uppmuntrat: girigheten.