Trolljägarna

Jag mår fysiskt dåligt av att lyssna på vad de här arma människorna, främst flickor, tvingas stå ut med.
 
Det borde klassas som ett brott mot mänskligheten med grovt näthatande och framför allt i grupp. Och dömas därefter.

Torbjörn Tännsjö har åter fel om boxningen.

Moralfilosofen Torbjörn Tännsjö har gjort det igen. Varit på boxningen alltså.Han föreslår att boxningen ska få bära sina egna kostnader och att arrrangören ska få stå för det.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja nysta i det här, för det innehåller så många fel på så många sätt! Till att börja med är det ju sanslöst dålig tajming för Torbjörn Tännsjö när Formel 1-stjärnan Michael Schumacher igår lekte rullande sten nerför en pist i franska alperna och ligger och verkligen får sjukvård för en självtillfogad skada just nu.

Vi kan ju börja med det vanliga. Det är inte fler skador i boxning än det är i någon annan sport, snarare färre. Visst, det förekommer hjärnskador, det är inget att hymla med. För många hjärnskakningar är definitivt inte bra. Inte ens en är bra. Men då kommer vi ju inte ifrån att det inte var Peter Forsbergs fotled som var det egentliga skälet till att han slutade med ishockeyn utan att han drabbades av tror jag åtta allvarliga hjärnskakningar under sin tid som ishockeyproffs. Fälttävlan har ihjäl en om året i Sverige och flera i hela världen. Isracing... Jag ska inte börja låta som Tännsjö nu.

Istället kan vi ju gå in på det som jag tycker är riktigt allvarligt i den här så kallade argumentationen han för, nämligen klassperspektivet. Vilka är det som utövar boxning? För de som aldrig varit på en boxningsklubb kan det ju vara lite svårt att svara på det, men det är väldigt mycket invandrare och de är i stort sett alla arbetarklass eller tillhör prekariatet. Det vill säga att de är barn till mammor som arbetat sedan de var sjutton men som aldrig haft en fast anställning utan bara bollats runt på timmar och som väntar vid telefonen varje morgon för att se om de har tur att bli inringda idag.

Det är visserligen en hel del all whites som boxas också. De är påfallande ofta av finsk börd. Söner till arbetare som haft aningen större tur än förortskidsens föräldrar och fått ett fast kneg, vissa av dem är till och med förmän på bruket eller ett lager. Någon enda av vuxenboxarna driver ett eget maskinföretag och kör grävmaskin, men det är egentligen ingen skillnad mot att vara vanlig anställd. Men för att göra saken kort, det är inga barn till professorer i filosofi som boxas.

Den högutbildade Torbjörn Tännsjö, akademiker och professor, sätta stopp för dessa människor att göra det de älskar. För tro det eller ej, Torbjörn Tännsjö, man boxas för att man älskar det. Min mamma frågade mig faktiskt om vilken sport som är den roligaste som jag har hållit på med när jag var uppe och hälsade på under helgerna nu, och det svaret var enkelt, boxning. All kamp är kul men boxning är ändå roligast, mest livsbejakande. Det är kamp man mot man mellan två vältränade atleter på lika villkor. Ska vara lika, måste vara lika. I boxningens avarter är det ibland inte så, men det gäller samhället i stort lika mycket. Och det gäller att vinna, inte att skada som Torbjörn Tännsjö upprepar med en dåres envishet. Inte att skada. Torbjörn Tännsjö är så förbannat förmäten att han kallar en boxningsmatch för slagsmål. Det bevisar att han ingenting kan, och ingenting vet.

Och framför allt att han saknar respekt och ödmjukhet för sina medmänniskor. Det han föreslår skulle radera ut amatörboxningen som står för en enorm samhällsinsats när det gäller att hålla ibland stökande unga på mattan och att ge dem ett mål och mening med livet och inse sina egna krafter. Det skulle driva proffsboxarna ut i en mycket farligare tillvaro än idag. För herregud, tror någon att det inte skulle bedrivas boxning bara för att det blev förbjudet? Det skulle det. I skogar, rivningskåkar och öde industriområden. Och inte av ett boxningsförbund med i alla fall en säkerhetsplan, inga läkare på plats, och vad skulle ske med en skadad boxare under sådana vilkor för arrangören? Skulle han köras till akuten?

Knappast. I värsta fall skulle han lämnas i lokalen för att klara sig själv som sker med en för skadad eller gammal kamphund.

Torbjörn Tännsjö har inte saker och ting klara för sig riktigt. Åter bevisar han att man inte behöver veta vad man snackar om för att bli professor i Sverige.

Hoten mot demokratin

Det var onödigt att bjuda fascister och liberaler på tårtan i fejset på Jimmie Åkesson. Mest för att nu är media och alla tyckares sökljus på antifascister och påstår att det skulle vara de som är ett hot mot demokratin. Inte att det vandrar nazistiska våldspsykopater på Stockholms gator och skanderar "Adolf Hitler" så att det ekar mellan husen, anfaller journalister som man tycker ser judiska ut och angriper motdemonstranter med sina sköldar.

Gemensamt för alla som sitter och gastar om sin tårtdemokrati är att ingen av dem är hotad av fascister och nazister. De flesta är liberaler, några socialdemokrater. Sossarna, i alla fall de i den politiska adeln, har glömt sin historia. Förr i tiden var de hotade av nazisterna de också, men numera är de oberörbara. Men det är inte vi andra. Nazisterna är ett ytterst reellt hot mot oss. Men det anses av någon anledning inte vara ett hot mot tårtokratin.

Tidigare i veckan som Åkesson fick grädde så blev en socialdemokratisk lokalpolitiker i Nordmaling angripen och misshandlad i sitt hem så svårt att hon var tvungen att läggas in på sjukhus. På politiska grunder. Är det ett hot mot tårtokratin?

Ärligt talat. Om er så kallade demokrati är så ömtålig att den hotas att förstöras i ett land där två ministrar mördats på öppen gata, där fackföreningsfolk mördats av nazister, där ungsocialister fått sina möten anfallna av organiserade rasister, så vill jag inte ha den. Ta den och stick.

Utkast: Jul. 14, 2013

När damerna förlorar är de skit, när de vinner är de också... skit?


Jag ska erkänna en sak. Jag ser ner på såna som "älskar sporten" fotboll. Här är det viktigt att göra en distinktion; jag älskar också sporten fotboll och jag ser inte ner på mig själv speciellt ofta. Däremot är min kärlem till sporten villkorad med att det finns ett speciellt lag inblandat, nämligen Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap, GAIS.

Det finns gott om löjdar som frossar i så kallade stormatcher från the Premiership, Serie A, La Liga, Bundeliga och numera även franska ligan sedan Zlatan började spela för PSG. Det är sådana jag ser ner på. Sedan sitter de som yoppkommentatorer på Aftonbladet och berättar om hur viktigt det är att det gnistrar om fotbollen för att de ska orka titta.

Detta beteende är aningen själlöst anser jag. De har väl någon klubb som de slött brukar kasta fram att de "håller på" i Sverige, men ofta har de inte varit på en match på över tio år. Eller också har de aldrig varit på en. Att de sedan bor i Gävle men säger sig hålla på IFK Göteborg kan ju ha med saken att göra... Eller i Kvikkjokk men "älskar AIK". Ni fattar.

Däremot, och detta är viktigt, älskar dessa män (för jag har ännu inte stött på en enda kvinna) ALLTID ett utländskt lag (påfallande ofta har det varit de klubbar Zlatan spelade i eller så sitter det lag i som deras storkusiner gick runt och låtsades att de höll på på Tipsextra-tiden, typ Wolverhampton, Leeds eller Sheffield Wednesday) som de är passionerade "fans" till. Ibland tar det tiden motsvarande en snabb googling innan man får svar när man frågar vad lagets andretränare den här säsongen heter...

De här pysarna HATAR Allsvenskan. Fotbollen är så JÄVLA dålig, den går inte att titta på, det är inte möjligt, det går så långsamt, det är så trööööögt... Vad de tycker om damfotboll ska vi bara inte nämna. Jag tittar i och för sig inte heller på damfotboll, men det beror på att GAIS inte har någon damsektion och inte har haft sedan den lades ner av ekonomiska skäl och blev Jitex. Men GAIS har en flicksektion, och om den växer till en damsektion kommer jag att gå och titta.

De här gossarna har lika mycket känsla för lojalitet som en reptil. De är enbart ute efter underhållning. Det är säkert samma folk som strömmar till en konsert med band de inte ens lyssnar på för underhållningens skull. Hälften av mitt facebook-flöde var på Madonna på Ullevi för ett par år sedan, mindre än hälften ägde en skiva med Madonna. Ni fattar. Det är också ett tecken på liten lojalitet. Man går för underhållningen. Värdelöst. Vad kan man tänkas göra mer för underhållningen då undrar jag. Och vilka gamla lojaliteter är man beredd att svika?


Fårashelter

Huset där jag bor är ett gammalt soldattorp och som sådant har det kvar de två hektar mark som varje indelt soldat fick med. Idag visade det sig att det är till den marken som traktens förrymda får brukar söka sig till när de får nog av att gå instängda.

Poetiskt så det förslår!

Kanonmidsommar!

Sveriges RIKTIGA nationaldag!
 
Vilken bra midsommarafton det har varit! En av de bästa jag kan minnas, fylld av svenska flaggor, kryddat brännvin för de som ville ha, smörgåsbord och bara gôrtrevlig samvaro.

Detta trots att bara jag och två till på festen var etniska svenskar (och två halvetniska svenskar). Men det är klart, det var ju ingen muslim med. Det hade säkert pajat allthop?

Observera att jag är fett ironisk här.

Tant eller kvinna?

Ibland upplever jag att saker bara låter fel. Ibland låter de så illa att det känns som om det kommit grus i mina inre kugghjul.

En av de sakerna är när unga kvinnor på trettio konsekvent kallar sig för tanter. Det blir ni säkert en dag, varför har ni så förbannat bråttom dit?

Erik Almqvist blir invandrare!

 
Det nyfascistiska gardet Vedero i Erik Almqvists nya hemland
 
"Sverigeälskaren" Erik Almqvist flyttar till Ungern. Jag utgår ifrån att han har jobb ordnat och att han lär sig flytande ungerska på tre veckor. Och att han snart känner sig som en äkta magyar. Annars är han ju ett problem..
 
Allvarligt talat så är det ju inte speciellt svårt att inse varför han flyttar. Det nyfascistiska klimatet där måste tilltala honom. Ett land där regeringen inskränker yttrandefriheten för journalister måste ju riktigt kittla efter ryggraden på honom, och att såväl polis som politiker i Fidez skiter i Jobbiks beväpnade garden som drar runt på landet och jagar romer är väl något som riktigt masserar hans njutningscenter.
.

Valfrid har gått ur!!

Det var som själve fan! Nu under påsken har jag nåtts av lite nyheter från jobbet. I vanliga fall försöker jag undgå allt som har med jobbet att göra under långledigheter men nu ringde faktiskt en arbetskamrat, Jönke, hem till mig och vi tjötade lite om ett par fackliga ärenden.

Sen berättade Jönke att Valfrid som jag skrev om för några inlägg sedan, nissen på mitt jobb som varit aktiv sverigedemokrat, han har gått ur SD! Valfrid har varit bortlånad på en annan ort ett antal veckor, han har varit ute på service av ett par kontraktshissar i någonstans i Dalarna eller så, så jag har liksom saknat min gamla trätobroder eller vad man nu ska kalla honom. Har i alla fall vare sig sett eller hört någon fascistpropaganda från honom. Det hade jag inte heller på ett par veckor innan han åkte eftersom Valfrid bara gillar att agitera utan mothugg, men skitsamma.

Nu säger Jönke att Valfrid gått ur SD. Anledningen skulle vara det som numera verkar vara standard för avhoppare: att organisationen är vidrigt odemokratisk och att bara de som kysser tillräckligt med röv kan komma någon vart i det partiet. Jönke hade hade träffat ett par av de få som verkat hålla med Valfrid på jobbet på BishopsJärntorget i fredags. Vi får väl se i morgon, för jag är nästan säker på att Valfrid är tillbaka på hemmaplan i morgon. Då ska jag höra med honom.
 
 

Nationalism, vägen neråt.

 
Så här har jag alltid sett nationalismen, världens mest meningslösa ideologi. Bara för att en nation funnits i tusen, åttahundra, eller trehundra år innebär inte det att den kommer att finnas kvar om femtio. Det stora enorma Preussen upphörde formellt på 1940-talet efter att av och till ha varit en av de tongivande staterna i Europas historia under just tusen år. Det finns inte ens kvar som förbundsstat i Tyskland eller officiellt område i Polen; Preussen är borta, det existerar heller inte några människor som identifierar sig som preussare.

Det kan mycket väl hända Sverige också. Och vilket land som helst. Därför är nationalism så otroligt meningslöst att ägna sig åt. Och nu menar jag nationalism som "dyrkan och upphöjande av den borgerliga statsbildning som man är medborgare i eller dess symboler".

Bra jobbat regeringen!!

 
Det var visst det som Allians för Sverige gick till val på år 2006 om jag inte minns fel. Istället har arbetslösheten växt. Bra jobbat, regeringen. Men vad fan, de privata utförarna i vården har i alla fall ökat sina förmögenheter rejält. Det är det som är bra för Sverige, som utrikesministern skulla ha sagt.

Somliga straffar Gud direkt...

Jag gjorde ett stort misstag igår. Jag är inte helvegetarian, jag äter kyckling och fisk - samt lamm, viltkött och det lilla nöt som har fötts upp på gård och aldrig sett insidan på en köttfabrik. Inte ofta i och för sig. Fläsk vill jag helst aldrig mer smaka på. Jag tycker inte om smaken på det mer.

Detta lyckas Gröna Gårdar och Kaprifolkött med, så deras nötkött kan jag tänka mig att äta.

Anyway, jag och frugan var på Passion för mat-mässan på Eriksbergshallen igår. Hon köpte en trekiloslåda med nöt från Gröna Gårdar. Eftersom det var lördag igår och jag sagt att jag bara äter rött kött på helger oavsett vilket av det kött jag har gödkänt så bestämde vi att vi skulle steka upp de fina bitarna i lådan.

De stektes snabbt och snyggt upp av min fru och var lite blodiga i mitten. Läckert upplagda på en tallrik med örtsmör och klyftpotatisar serverade. De smakade jättegott - men igår kväll och hela natten har jag haft svidande ont i magen. Jag har inte ätit rött på en månad nästan, och sen går idioten och trycker en bit på säkert 200 gram. Jävlar vad det kändes att det inte var någon bra idé!

Man lär så länge man lever. Det händer inte igen.

Nicke dricker inte mer.

I maj i år blir det nästan tio år sedan jag senast drack alkohol. Jag har självklart inte rört andra droger heller. Det roliga är att rätt många människor har så svårt att ta att jag plötsligt bara bestämde mig för att jag inte längre ville dricka. Jag hade inga som helst alkoholproblem, inte ens på den tiden drack jag särskilt ofta. Men jag bara slutade och mår så jäkla bra av det. Saknar det inte på några vis. Jo, jag kan sakna smaken av en god lambrusco i kvällssol eller en riktigt gräddig stout, men det är bara smakerna jag saknar. Själva alkoholen, inte alls.
 
Att folk reagerar med nästan bestörtning när jag säger att jag är nykterist, det är lite underligt. Jag kan inte låta bli att undra om reaktionerna blivit annorlunda om jag inte druckit av religiösa skäl? Eller av sjukdomsskäl?

Tragiska nyheter.

 
Motsatsen till en obildad arbetarklass
 
Var sjätte medlem i LO-förbunden skulle rösta på SD om det var val i dag.

Så går det när man bestämmer sig för att strunta i den politiska skolningen i facket. Och nu menar jag inte partipolitiska. Socialdemokratin är lika användbar för arbetarklassen som en glashammare.

Fascismen växer alltid ur en obildad arbetarklass men det är de rika som planterar fröna. Tecknen känns igen får 1920- och 1930-talen. Den som har ögon att se med gör det.

Fyllan värmer bäst?

Jag orkar inte ens blogga om aset till revisor som överföll och misshandlade en epileptisk muslimsk kvinna i Malmö.

Jävla rasistiska fyllesvin. Varför ger sig såna hjältar alltid på kvinnor och inte ett gäng krigsveteraner från Irak?

Om

Min profilbild

Nickersson

Född i Värmland. Återvänt från storstad till landsbygd, dock i Västra Götaland, och stortrivs med att slippa staden. Inte längre medlem i Socialistiska Partiet. Är helt emot auktoritär socialism och gillar inte hierarkiska partistrukturer. Medlem i SAC, dock inte aktiv, och beskriver mig ironiskt som "anarkotrotte", en definition som jag hittat på själv. Är dock inte renlärig trotskist lika lite som renlärig syndikalist. Jag tror på att utesluta det sämsta hos de olika röda/svarta ideologiska inriktningarna och tillvarata de bästa. Hatar nationalismen som företräds av SD, ND, Svenskarnas Parti, Nordisk Ungdom, SMR med flera intellektuella dvärgar. Jag älskar mitt land (fast inte själva nationsbildningen, en borgerlig konstruktion) och det mesta av dess kultur men tror inte på att jag tillhör en speciell sorts "folk" eller på att vår kultur är bättre än andras. Mitt Sverige är öppet och välkomnande och ger de som behöver det en fristad, oavsett om de skulle ha lite moppemustasch.

RSS 2.0