Arbetarperspektiv

Idag är det som bekant 25 år sedan Sveriges socialdemokratiska statsminister Olof Palme sköts till döds på den iskalla Sveavägen i Stockholm efter att ha varit på bio.

Det är många sossebloggare som skriver att Olof Palme tände en eld i dem. Det gjorde han nog i mig med, den brinner ännu. Men i mig tändes inte bara en eld utan även en insikt efter ett antal år i socialdemokratin, det som folk kallar den "demokratiska socialismen". Snacka om tårta på tårta då socialismen är helt demokratisk till sin natur. Det får mig att känna en dubbelhet, för Olof palme hatade personer som jag och gjorde allt som stod i hans makt för att rensa ur dem ur LO och han var med och grundade IB (informationsbyrån) för att regga revolutionärer ute på arbetsplatserna. Om Olof Palme fått som han velat hade nog inte mitt parti ens varit tillåtet i Sverige. Det är givetvis bara spekulation från min sida, men Olof Palme hatade verkligen kommunister.

Dock: saken är den att den reformism som socialdemokratin och Vänsterpartiet i riksdagen ägnar sig åt tar en fram till 1970-talet om vi ska se till samhällsutveckling. Eftersom all reformism i Sverige sker på borgarnas villkor så kommer man inte längre än vad de anser vara absolut pasabelt. Och det gjorde inte heller Sverige. Sedan 1970-talet, när vi fick de så kallade Åmanlagarna (LAS, MBL,FML med flera) så har egentligen arbetarrörelsen gjort ett enda socialt framsteg av riktigt värde, man har bara stått och stampat och försvarat vad man hade, och nu har man snart förlorat allt det.

Någon gång på 80-talet sa någon till mig att Sverige ligger tio år efter USA när det gäller allt; samhällsutveckling, ekonomisk politik, social politik och vad du vill. Det stämmer, vi ligger efter USA, men längre än tio år. I Wisconsin gick igår poliser som hade order om att köra ut de strejkande ur delstatsparlamentet, gått samman med de strejkande. I Sverige säljer vi ut allt som har med det gemensamma att göra. I USA hänvisar man till Tahrirtorget: kan de så kan vi har parollen varit. USA ser en för landet revolutionärt socialistisk utveckling. Sverige går bakåt till 1800-talets slut igen.

Så visst, världen hade behövt någon som Olof Palme igen. Men en som talade om en socialistisk världsrevolution och inte i det tysta om klassamarbete.

There are two novels that can change a bookish fourteen-year old´s life: The Lord of the Rings and Atlas Shrugged. One is a childish fantasy that often engenders a lifelong obsession with it´s unbelievalble heroes, leading to an emotionally stunted, socially crippled adulthood, unable to deal with the real world.

The other, of course, involves orcs.

I Wisconsin i USA (ja det är där serien That seventies show utspelar sig, America´s Dairyland) har delstatsregeringen, självklart ledd av republikaner, satt åt tumskruvarna på de offentliganställdas fackföreningar. Detta för att, enligt New York Times, de offentliganställdas fack har växt i styrka och storlek och nu utgör hälften av de organiserade i Wisconsin. Då menar delstatsregeringen att detta kan vi ju inte ha! De kräver ju för fan drägliga villkor på jobbet och skälig lön för det! 

Men delstatsregeringen är nog tubbad av andra stater eftersom detta verkar sprida sig till grannstaterna också, exempelvis Ohio och Indiana.

Men arbetarna är organiserade och stridsvilliga. Det har hänvisats till de arabiska revolutionerna och man har sagt att kan de så kan vi! Stort och mäktigt. Och så glädjande! Jag undrar när svenskarna har fredagsmyst färdigt? I Wisconsin har man uppenbarligen det.

Svensson skriver om detta han också.

New York Times.


Socialist Recistance skriver också en Rapport från the battle of Wisconsin

---

Temamusik: There´s power in a union, Billy Bragg. En man som är djupt involverad i just Wisconsinfallet.

I några veckor nu har jag varit omväxlande snickare och målare och lite elektriker. Men absolut inte fastighetstekniker. Som jag är anställd som. Jag och arbetskompisen bygger om vår lokal på Hisingen till en del verkstad/garage och en del kontor. Vi har byggt tre rum som ska användas till kontor, förråd och vilorum för den som har nattjouren. Nu håller vi på att bygga tre och en halv meter höga väggar för omklädningsrummet och sedan ska vi bygga in verkstadsdelen helt.

Sen håller jag på och vacklar. Jag ska inte vara med i Elektrikerna längre, det är inget fack jag är betjänt av att vara med i. Min arbetsköpare har gått med i vampyrorganisationen Almega och därmed kan jag vara med i Fastighets igen, om jag vill. Mina sympatier ligger ju klart närmare revolutionära SAC är sossemesiga LO... Samtidigt har jag varit med i Fastighets i femton år. Hmm. Vi får se.

En tredje tekniker har anställts på bolaget, han börjar hos oss i mars. Ska bli för jävla kul!

Läs Helga von Pitbull om det nästintill slaveri som försiggår med moderaternas goda minne under namnet Fas3.

Innan valet 2006 satt Fredrik Reinfeldt och skrek som en galning om hur sossarna gömde undan arbetslösheten i statliga projekt och nu gör de likadant själva med en allt mer växande arbetslöshet - trots att Anders Borg sitter och småler som en fet katt över Sveriges "tigerekonomi".

Skam över moderaterna, detta rikemansparti.

Jag är helt tagen av det som sker på Tahrirtorget i Egyptens huvudstad Kairo just i detta nu. Tänk att få leva medan detta händer! Det här kommer att stå i framtidens historieböcker. Det är underbart att inte en enda sverigedemokrat har kommenterat de tunisiska och egyptiska revolutionerna. Det sparkar ju helt undan deras teorier om araber som saknandes fallenhet för demokrati och böjda åt att vilja ha diktatur.

Dessa revolutioner sker i längtan efter demokrati och folkstyre, inte efter USA:s och deras allierades slaveri eller islamistpatraskets förtryck. Det måste messa upp de stackars SD:arnas bild av världen rejält. Ha ha.

Anyway, jag råder alla som kan titta på Al-Jazeera att göra det, de livesänder från Tahrir. Nu. Levande historia.

Vassyl Bouguslavski, vilken otrolig clown!

Min frus lillasyster blev ikväll tvungen att besöka tre olika ställen för att få vård för sin brutna fotled. Länge leve utförsäljningen av den offentliga sektorn som gör allt så bra...