Arbetarperspektiv

Fascismen måste dö så att allt annat kan få leva.

Reinfeldt populärast - men det verkar inte väsentligt.

Fredrik Reinfeldt - en populär politiker!

Ja Fredde Reinfeldt är ju väldigt populär som politiker. Det är i och för sig inte så konstigt om man tänker på vad han har emot sig:

• Mona Sahlin - en urstockholmsk (det är ju inte speciellt poppis ute i landet menar jag)  politikerbroiler med tvivelaktigt rykte om både sin egen och medborgarnas ekonomi och som egentligen tycker att LO ska hålla käft och inte klaga så mycket. Tittar ner på folk utefter sin långa näsa när hon pratar med dem. Förmildrande omständighet: hon... hon... hon är säkert snäll mot barnen.

• Lars Ohly - också urstockholmare med djurgårdssympatier som predikar vitt och brett om socialism och solidaritet, men som sätter sina barn i privatskola, är gammal folkpartist, skittråkig att lyssna på och gör miljonklipp på sin bostadsrätt. Förmildrande omständighet: han har staffe!

• Peter Eriksson - miljötomte som gnäller på biltrafik men som kör stadsjeep själv och flyger inrikes som en jojo. Förmildrande omständighet: Tja...

• Maria Wetterstrand - är nog Freddes stora fiende egentligen. Hon är socialt kompetent, ung, artig mot sina debattmotståndare, ivrig och brinner fortfarande. Försämrande omständighet: hon måste avgå nästa år och har hälften av livet i Finland.

• Göran Hägglund - grispräktig snedbena med en moraluppfattning (och glasögon) från förrförra århundradets senare hälft, pratar mycket om pensionärer och barnfamiljer som inte verkar engagera någon av grupperna. Lever skitfarligt nära spärren. Leder ett parti som inrymmer religiösa fundamentalister av mulla Krekars dignitet. Förmildrande omständighet: kan vara lite småskojig ibland.

• Jan Björklund - en gammal avdankad militär som är ful i munnen. Lever kvar i Kalla Kriget, livrädd för Vänsterpartiet som han på allvar tror är kommunister när alla andra vet att de är som sossarna var för trettio år sedan. Pratar enbart om det och om skolan. Och lite om kärnkraft. Och om att bomba fattiga länder. På en skitful dialekt. Nuff said. Förmildrande omständighet: Han är också rolig, men utan att försöka, vilket gör honom roligare än Göran Hägglund, men desto mer påfrestande.

• Maud Olofsson - i likhet med Mona Sahlin en politisk brolier som knappt har satt sin fot utanför den politiska sfären i hela sitt liv. Det hon rapar upp (också på en skitful dialekt) har hon hört av någon annan. Lider av svagheten att hon verkligen gillar det hon gör, men inte kan ett dugg om det i praktiken. Styrs garanterat av sin partiskereterare. Pratar ofta nedlåtande om något som 80% av svenskarna är medlemmar i - facket. Inte bra, och ofta är Sverigedemokraterna större än Centern som förhoppningsvis åker ur i september. Förmildrande omständighet: Hon brinner också för det hon gör. Åtminstone förr. Låter lika stridslysten som alltid, men frågan är om hon egentligen orkar med en valrörelse.

Ja, det här har Fredde Reinfeldt emot sig. En inte alltför imponerande samling, så det är inte konstigt att han är populär. Men personlig popularitet är på intet sätt lika med ett vunnet val.

I alla fall inte om man ska döma av hur utfallen av valen har blivit kontra populäraste blockledaren. Aron Etzler på Flamman har sammanställt hur populariteten har sett ut sedan 1979:

1979: Gösta Bohman.

1985: Bengt Westerberg.

1988: Alf Svensson.

1991: Alf Svensson.

1994: Carl Bildt.

1998: Carl Bildt.

2002: Alf Svensson.

2006: Fredrik Reinfeldt.

Och vi vet ju hur fördelningen av mandat till Riksdagen har sett ut sedan 1979.

I stora delar en klockren analys, förutom en sak som jag inte håller med om angående Lars Ohly. "sätter sina barn i privatskola". Det jag reagerar på är att skolan (gymnasieskolan) i första hand är barnens (ungdomar snarare) beslut sedan kan ju såklart Lars Ohly tycka vad han vill, som han säkerligen gjorde. Han sa ju själv angående att hans son och dotter går/gick i privatskola, att han kan inte bestämma var dem ska gå, bara på grund av hans värderingar och vad han och Mamman tycker. Det skulle iaf jag tycka vore än mer galet. Gymnasievalet är somsagt i första hand "barnets" beslut, de vet vad dem vill och vad som passar dem. Sedan bollar man förstås ideer och påverkas en del av föräldrarna men slutgiltiga beslutet ligger knappast hos föräldrarna. Därför tycker jag det blir lite väl orättvist att lägga över barnens skolval på Ohly själv. Det är ju deras val. Vad jag vet går hans dotter på en privat gymnasieskola, just för att den specifika linjen bara fanns på en sådan skola. Det var vad Ohly själv sa i alla fall. Sonen har jag ingen aning om ifall han går gymnasiet eller grundskola. Ifall han går grundskola så kan man däremot diskutera och blanda in Ohly i det hela, då föräldrarna är desto mer inblandade i ett sådant val.

Jag vet, jag raljerar ju friskt i inlägget. Kände bara för att vara lite tyken mot allihop, utom sankt Wetterstrand då. Hon gör ju inte ett felskär som person!

Nej men gud, nu får jag ju nästan skämmas lite. Jag tog det ganska seriöst, då det mesta stämde ganska väl;).

Haha, ja det var meningen att blanda det som stämmer med en raljant ton. Tror det kallas satir;)



Nej fan skäms inte för det, ironi och sånt är inte lätt i skriven form.

Trodde faktiskt inte att Ohlys ungar går i privatskola..det var det värsta...

Mja, dottern har valt det själv, vad ska han göra, förbjuda henne? Tror jag inte hade funkat. Skulle Reinfeldt förbjuda sina barn att gå i kommunal skola?