Arbetarperspektiv

Avprivatisera välfärden

Nu kommer signaler om att på allt fler platser i Europa återgår verksamheter som privatiserades under 90-talet till kommunalt huvudmannaskap. Ett antal städer har tagit över el- och vattenförsörjning som tidigare såldes ut till privata företag. Det gäller bland annat flera städer i Tyskland, särskilt i området kring München.

”Lokalpolitikerna är övertygade om att samhällsnyttiga företag ska vara offentligt ägda”, säger Christoph Goebel, ordförande i kommunfullmäktige i staden Gräfelfing, till IPS.

I en annan stad i närheten av München, Ottobrunn, har ett kommunalt elverk just byggts. Här uppger man att privatisering av samhällsnyttiga bolag varit problematisk eftersom bolagen främst tagit hänsyn till aktieägarnas intressen, berättar tidskriften Mana.
Cirka 2000 kontrakt med privata vatten- och elleverantörer kommer att löpa ut i år i delstaten Bayern i sydöstra Tyskland. Enligt lokalpolitiker ska kommunala bolag ta över många av dem. En liknande utveckling syns i flera andra städer i Tyskland och på andra håll i Europa. I Paris tar staden i år återigen kontroll över vattenförsörjningen som i mer än 100 år skötts av ett privat företag.
Vad handlar nu detta om? Är det början till slutet för den nyliberala eran som vi ser? Nej, knappast, men uppenbart börjar privatiseringspolitikens konsekvenser slå i botten på en del områden.

Under den pågående snörika vintern i vårt eget land utspelar sig just nu något liknande på de allmänna kommunikationernas område. Försenade och inställda tåg har blivit vardagsmat. Dagens järnväg klarar inte av det som gårdagens järnväg klarade, nämligen att få tågen att gå.
Problemen har en direkt koppling till avreglering och konkurrensutsättning, bland annat skrotades fullt fungerande snöplogningslok när SJ delades upp och Banverket Produktion bildades med uppgift att utföra själva det fysiska arbetet med spåren. Denna ”resultatenhet” skulle konkurrensutsättas.
Då gällde det att sänka kostnaderna på alla sätt, så att man kunde vara med och slåss om kontrakt på nybyggnad och underhåll med bolag från hela Europa. Den första åtgärden var att avskeda personal. Kostnaden för snöröjningslok, som bara stod i beredskap en stor del av året, måste man naturligtvis också bli kvitt. Att helt sonika skrota loken var en enkel och radikal metod för att kunna föra in plustecken i kassaböckerna.

Ett av de första områden som drogs in i privatiseringsvirveln i Sverige var när Bildt-regeringen i början av 90-talet införde skolpengen som öppnade upp för privatskolorna, eller som det så vackert hette, friskolorna.
Socialdemokraterna under Ingvar Carlssons ledning rev inte heller upp denna ”reform” när de efter valet 1994 återkom till makten. Istället har nu Mona Sahlin vigt till sin hjärtefråga att vinst ska vara tillåten i privatskolorna – och vinster blir det. Sveriges största utbildningsföretag Academedia gjorde 2009 en rekordvinst på 169 miljoner kronor. Året innan hade de sex största friskoleföretagen en sammanlagd vinst på 238 miljoner.
Vinsterna skapas genom att privatskolorna ofta har lägre lönekostnader, att lärarna schemaläggs för ”maximal nytta”, genom avsaknad av specialpedagogisk kompetens, liksom studie- och yrkesvägledare, skolkuratorer och bibliotek. En del av dessa skolor har även fått ta över lokaler till förmånliga priser.

Kjell-Olof Feldt (s), den före detta finansministern och numera friskolornas ordförande (var ska sleven vara om inte i grytan?), ser inga problem med friskolorna. I Lärartidningen nr 3/2010 får han frågan ”Hade det inte varit bäst för eleverna om pengarna hade återinvesterats för att förbättra skolorna?” och han svarar:
”Då måste man gå in på den enskilda skolan och se om det är något som saknas där. Ska det vara bättre städat, eller vad? Innan man kan fördöma vinsten som sådan bör man först visa upp vilka negativa konsekvenser vinsten ger”.

Bättre städat? Det blir svårt att jämföra med den kommunala skolan för även där är städningen numera ”konkurrensutsatt”, och det ena städbolaget ersätter det andra medan städningen bara blir sämre. Svenska folket sågar i varje fall vinster i friskolor. Enligt en undersökning som Lärarnas tidning gjort anser tre av fyra svenskar att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera vinsterna.
Men visst har Kjell-Olof Feldt rätt i en sak, att vi måste visa upp vilka negativa konsekvenser det rådande vinsttänkandet för med sig.

På område efter område måste vänstern och alla rättänkande människor ta itu med uppgiften att driva tillbaka privatiseringsivrarna genom att konfrontera dem med resultatet av den usla politiken.