Det vansinniga med kärnkraften är att så många tror att den är "säker" och "miljövänlig"!
Återger en text som kommer från hemsidan Milkas.
Foto: Erkki Santamala Hälleberget håller inte över tid!
Publicerad: 03/10/2008 08:52
Men det finns en bättre plats än sprickigt urberg under Östersjön. Det var mycket tunnsått med politiker på gårdagens kärnkraftsseminarium som ordnades i Självstyrelsegården med anledning av att Åland ska höras i arbetet med miljökonsekvensbedömningen av det planerade slutförvaret vid Forsmarks kärnkraftverk ungefär 60 km fågelvägen från Eckerö.
Inte heller tjänstemännen var många. De som kom jobbar alla inom natur- och miljöområdet.
Budskapet från talarna var unisont:
– Om motkraften blir stor på Åland så kanske det går att få planerna ändrade så att avfallet inte läggs ner djupt under Östersjöns botten utan att det i stället förvaras i inlandet, ovan mark och på ett sådant sätt att det kan kontrolleras och övervakas.
Inspirerande
Den mest inspirerande talaren var Nils-Axel Mörner, geolog och Sveriges mest kända motståndare mot slutförvaring under havet.
– Industrin hävdar att man klarar av att lösa problemet och att man lär sig på vägen. Så sa man också med Hallandsåsen, och alla vet hur det gick, sa han och syftade på det havererade tunnelbygget för några år sedan.
Hans – och också andra föreläsares – förklaring var att teknikerna som har i uppgift att konstruera lagret är piskade att tro att projektet lyckas, annars kan kärnkraftverken inte drivas eftersom ett tryggt slutförvar är en förutsättning.
Inga säkra berg
– Det finns inga säkra bergsområden. Det finns inga säkra ”bergsplintar” som man talar om också i Olkiluoto. Förespråkarna hävdar att risken för jordbävningar är nästan lika med noll under de kommande hundratusen åren, medan jag anser det geologiskt bevisat att jordbävningar upp till 9 på Richterskalan blir väldigt många.
Och så kommer det ju också en och annan istid på vägen. Vad händer med avfallet då? Eller räknar man med att det inte gör något att avfallet läcker ut då eftersom människorna ändå flyttar eller dör ut?
Falsk bild
Civilingenjör Gunnar Lindgren, civilingenjör och författare, håller sig i nutid i sin kritik av kärnkraften. Han hävdar att bilden av kärnkraften som ren, klimatneutral och ofarlig för omgivningen är falsk.
– Varför har ett kärnkraftverk hög skorsten? Jo, för att gasen som släpps ut 24 timmar i dygnet innehåller radioaktiva partiklar. Det gör också kylvattnet som släpps ut 24 timmar om dygnet.
Systemet är alltså inte slutet, säger han och förklarar processen.
– Det här är ett bekymmer runt hela världen. Och den information som Statens strålsäkerhetsinstitut ger ut kan ingen annan än tekniker begripa.
Svårt att tolka
Den som kan läsa ser att till exempel en enda reaktor i Oskarshamn 2002 släppte ut 10 becquerel upphöjt i 11 det året. Alltså 100.000.000.000 bq!
Han är övertygad om att vi om fem-tio år kommer att förstå hur miljöförstörande kärnkraftverken är. Han hänvisar dessutom till undersökningar i Tyskland som visar att leukemi hos barn ökar runt alla kärnkraftsanläggningar.
– Det här är känt inom den medicinska forskningen, men det når aldrig ut. Staterna är så beroende av kärnkraften som energiform i dag.
Passiva finländare
Gerd Söderholm , journalist och gräsrot, har mycket kontakt med franska kärnkraftsmotståndare. Det är ju franska Areva som bygger världens största kärnkraftverk i Olkiluoto som bäst.
– Frankrike är oerhört intresserat av Finland. Problemen hopar sig i det egna landet, och därför behöver fransk kärnkraftsindustri öde natur, jungfruligt vatten, passiva invånare och politiker. De kunde inte ha lyckats bättre än i Finland där riksdagen röstade för det nya kärnkraftverk utan att veta något om det!
ANNIKA ORRE
[email protected]
Är det samma Nils-Axel Mörner som envist driver sin tes om att slagrutor avspeglar något annat än rutgångarens förväntningar? Synd i så fall att en så viktig och angelägen fråga tappar i trovärdighet genom att sådana tomtar citeras som experter. Ibland kan vännerna vara värre än motståndarna.
Ingen aning om vem han är eller om han har varit slagruteintresserad.
Är det inte lite typiskt, precis som med de här s k klimatförnekarna i den frågan, att alla sådana här kommenterande typer alltid kommer från andra områden än just de nära kärnkraftens forskningsfält? Inte är de här figurerna reaktorfysiker eller strålskyddsfolk inte :)
Den där tyska studien de hänvisar till är inte i sig tveksam, men forskarna som gjort den räknar bort själva kärnkraften som trolig cancerorsak, eftersom uppmätt strålning verkar vara för låg för det. Men det var ju tydligen inte opportunt att nämna det för den här grabben som citeras.
Generellt tycker jag att många sådana här kärnkraftsmotståndare är ruskigt naiva i sin inställning till energiproduktion. Det kommer alltid att finnas en kostnad inblandad, för så är världen beskaffad. Frågan är vilka energislag som kostar minst, i form av effekter på människa och miljö. Där är kärnkraften de facto en av de former med bäst "track record" över åren. När man gör livscykelanalyser på olika former av kraftalstring så står sig också kärnkraften bra. Man bör låta vetenskap och noggrann granskning bestämma, inte upprörda lekmän.
Jag tycker att många av dem är naiva, men inte alla.
Många anser, precis som jag, att vi kanske får vänja oss vid en sänkt energiproduktion över åren och en lite lägre levnadsstandard än vad vi är vana vid här i den bortskämda västvärlden. Dock säger varken de eller jag att vi ska leva i grottor, det kanske handlar om att vi får betala den verkliga kostnaden för grön el om vi ska kunna ha kvar jorden i framtiden.
Det track record du pratar, jag vet inte om det är så bra. Där det brutits uran får folk cancer i generationer framåt sedan brytningen avslutats, och det utrangerade avfallet måste slutförvaras i minst hundra tusen jävla år för att bli hanterbart! Den tidsrymden är en vad de orsaker som gör att jag anser att kärnkraften inte går att använda sig av.
En annan är de direkta riskerna. Om en allvarlig olycka skulle inträffa i Ringhals skulle hela södra Sverige slås ut, stora delar av Västerhavet, Danmark och eftersom vinden alltid är västlig också det som är kvar av Östersjön och Baltikum. Och det bara på kort sikt.
För det är inte "om" utan "när" en olycka sker. Vi är trots allt bara människor, och den mänskliga faktorn finns alltid med, oavsett vad alla kalkyler säger.
Jag är helt enkelt för rädd för kärnkraftens nackdelar för att vilja ha dess fördelar.
Kan bara ta och tipsa om den här artikeln då:
http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=4902
Torium istället för Uran:
500 års lagring.
Absolut noll risk för härdsmälta.
Kostar en tredjedel av kolkraften.
Dessutom kommer det vara i princip omöjligt att bygga kärnvapen av avfallet.
Håller tummarna att Norge bestämmer sig för att bygga prototypen.
Det låter ju jäkligt bra, det måste jag säga.
Det var ju bara det här med 500 miljoner euro för att bygga en prototyp...=) Alltid är det nåt!
Nej men det låter ju som "den gyllene medelvägen" eller nåt. Renare än kolkraften, men lite dyrare än dagens kärnkraft. Vi får se var det hamnar.
Jo, jag håller med om att det kan vara möjligt att vi får dra ned på vår stora energikonsumtion om vi inte hittar något vettigt och ekonomiskt sätt att generera ström. Vi har definitivt varit bortskämda med billig energi och vi har levt på kapitalet istället för på avkastningen, så att säga.
Men när det kommer till kärnkraft så känns det verkligen som om många inte kan se skogen för träden. Man jämför liksom inte med alternativen och hur de ser ut, utan med någon slags idealbild som inte finns i verkligheten.
Jag håller fast vid att kärnkraften är bland de minst riskabla energikällorna, sett till skadeverkningarna. Det totala antalet som förolyckats inom kärnkraftsdrift är mycket lågt och i stort sett alla dessa dog vid Tjernobylolyckan. Därutöver finns det enligt FN-studier ett antal extra förväntade cancerfall knutna till den olyckan och eventuellt även till annan drift. De totala siffrorna på drabbade bleknar fullkomligt bort vid jämförelse med andra typer av hemska olyckor som skett inom kol- och petroleumindustrin, dammolyckor vid vattenkraftverk, med mera.
När man sedan tittar på uranbrytning, så lider den av precis samma nackdelar som all annan gruvbrytning. Radon och dess sönderfallsprodukter, som ger gruvarbetare cancer, förekommer i vilka gruvor som helst. Det är bara att titta på hur det såg ut i Sverige när våra säkerhetsbestämmelser var sämre. Man får högvis av tungmetallhaltigt, giftigt slagg och lakvatten som innehåller massvis av otrevliga ämnen även om man bryter guld, koppar eller vad du vill. Det är gruvindustri i stort som är besvärlig att hantera, inte just brytning av uran.
När man sedan tittar på olyckor, så kan de inträffa. Men då bör man jämföra med Harrisburg och inte med Tjernobyl, eftersom reaktorkonstruktionen man använder i Sverige och i världen i stort numera inte KAN haverera som Tjernobyl gjorde, det är inte fysiskt möjligt. Vid ett värsta läga kan det gå ungefär som vid Three Mile Island-olyckan och där blev följderna inte ett jota utanför själva anläggningen.
Jag tror inte man skall ha en idoliserande bild av kärnkraft och säga att den är lösningen på allt, men använd med förnuft är det nog en av de minst dåliga energikällorna när man behöver storskaliga lösningar.
Fast uran är radioaktivt i sig, det är inte järnmalm.
Ett annat problem är att vi inte kan ha kontroll över slutförvaren i så vansinnigt många år som det rör sig om.
Vi bor på en, med så långa tidsrymder, mycket instabil planet geologiskt sett. Vore inget kul om det började forsa upp utbränt plutonium ur gräsmattan:)
Hehe... nä det har du rätt i, plutonium i gräsmattan vore ingen lek! Slutförvaringen som den ser ut idag är ett problem vad jag förstått. Det finns metoder för att korta ned den tiden, men vissa är experimentella och kanske inte fungerar, andra har andra nackdelar. Det är ju ett olöst problem hittills, men säkerligen inte ett olösligt.
Sen så är det faktiskt förvånansvärt mycket uran där man minst anar det, till exempel i den bohusländska graniten och i den typ av skiffer som man gjorde blåbetong av förr. Det var ju därför vissa hus fick extra mycket radonproblem.
