Mycket bra ledare från Arbetaren
Ledare i Arbetaren 7/5 2008. Sätter fingret på något av det jag upplever som största problemet med LO.
"Säg det, säg det, säg det igen... Att lyckas föra ut ett budskap, oavsett sanningshalt i botten, handlar om upprepning: Om ett påstående manglas ut gång på gång är sannolikheten stor att det upplevs som sant.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har de senaste åren manglat ut en bild av sin egen organisation som svag, närmast helt i händerna på den fackliga motparten vilken å andra sidan har en urstark position ? som den missbrukar.
Den analysen är mycket märklig mot bakgrund av vad som faktiskt har skett på svensk arbetsmarknad de senaste åren: Vinsterna har skjutit i höjden medan lönedelen av företagens kostnader minskat. Samtidigt har både inkomstklyftor och antalet visstidsanställningar ökat, EU-domstolen har genom Vaxholmsmålet begränsat fackens handlingsfrihet och den borgerliga regeringens slag mot a-kassan har lett till en medlemsflykt i förbunden utan motstycke.
Slutsatsen av dessa fakta är i själva verket motsatsen: De fackliga organisationerna har visat sig ytterst svaga, de har inte på något sätt missbrukat sin styrka utan i stället accepterat att arbetarnas del av kakan blivit allt mindre.
Man kan tycka att Svenskt Näringsliv borde jubla. Och att LO borde, om inte gråta så åtminstone rannsaka sig själva, spotta upp sig och försöka komma igen. Men icke. Klagolåten från Svenskt Näringsliv är ? pr-mässigt ? konsekvent!
Och LO? Trots att organisationen fortfarande har styrka att de facto stoppa landet, lyder deras upprepade mantra: kompromiss och samförstånd.
Kulmen nåddes förra sommaren när LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin gjorde sitt första uttalande om att hon var villig att diskutera det Svenskt Näringsliv upplever som ?problem?. Sedan dess har det spekulerats om ifall det innebar att hon öppnade dörren för ett nytt huvudavtal, 70 år efter det legendariska Saltsjöbadsavtalet från 1938. Nu vet vi. I måndags presenterade LO, PTK och Svenskt Näringsliv likalydande pressmeddelanden på sina hemsidor, med innebörden att de kommer att inleda regelrätta förhandlingar med sikte på att träffa ett nytt huvudavtal under hösten. LO:s styrelse fattade dock inte beslutet om att gå in i förhandlingen enhälligt.
Det kan tyckas självklart att ett gammalt huvudavtal förr eller senare måste ses över, men tidpunkten kunde inte vara sämre vald: Inte sedan storstrejken 1909 har väl svensk fackföreningsrörelse varit svagare. Att LO i ett sådant läge vill gå in i förhandlingar är svårbegripligt. Vad har de att vinna? Själva nämner de sådant som omställningsförsäkringar. Men frågan är vad det är värt i relation till vad arbetsgivarsidan vill ha upp på förhandlingsbordet: Att skrota lagen om anställningsskydd och att begränsa konflikträtten.
Salladsbaren i Göteborg har varit ett rött skynke i debatten, och efter den kräver Svenskt Näringsliv en typ av proportionalitetsprincip i konflikträtten ? att stridsåtgärderna måste stå i relation till både problem och antalet medlemmar på arbetsplatsen. Men även här har LO misslyckats pr-mässigt. Blockaden av Wild?n Fresh var något så ovanligt som prov på det organisationen visat sig väldigt dålig på: Uthållig kamp för upprätthållandet av kollektivavtalet. Den rätten bör inte begränsas ? den bör användas flitigare."
Det handlar ju inte om den egna organisationen, utan vilken makt enskilda företag har mot facken. För små företag är den väldigt liten.
I Stockholm har ju SAC stått utanför en indisk restaurang i flera månader och blockerat ingången, hotat matgäster och även misshandlat en person. Ägaren har gjort flertalet polisanmälningar, alla avskrivna. Vem har mest makt tycker du?
I fallet med Wild n fresh, där en butiksägare stod emot ett fackförbund som kunde engagerade tiotals personer i det här varje dag, personer som stod utanför och uppmanade folk att inte gå in, ordnade sympatistrejker, etc - vem hade mest makt då?
"Vem har mest makt tycker du?"
"Vem har mest makt tycker du?"
Vem hade haft mest makt om inte facket hade funnits? Jag har inga sympatier med brottslingen som driver (hur den tidsformen nu är möjlig, det borde vara drev) den restaurangen. Sånt skräp ska bort från marknaden.
Jag var en av dem som stod utanför Sofia Salladshuvud som varje dag ljög och grät krokodiltårar i pressen och bl a ditt ungdomsförbund engagerade er i hennes fall eftersom hon var bra media. Lustigt att du har balls att dra upp det.
I fallet Continental försökte facket förgäves hindra nedläggningen genom att visa på hur bra fabriken faktiskt gick, men förgäves.
Vem hade mest makt tycker du?
I fallet ABU Svängsta sades hela personalstyrkan upp på arbetsbrist, dagen efter gick fabriken för fullt med inhyrd personal.
Vem hade mest makt tycker du?
Men Continental och ABU Svängsta var/är väl inte småföretag?
Jag menade att småföretagen inte har någon makt mot facken, håller du med om det eller inte?
Nej inte ett dugg. Visst kan mindre företag förlora en kamp mot facket, men oavsett om arbetarna är organiserade eller inte så är en enskild arbetare inte värd mer än vad arbetsköparen är villig att betala för att köpa ut honom/henne.
Om facken hade så stor makt som du tillskriver oss hade inte blockader varit nödvändiga.
Problemet med wild and fresh var väl för sofia att hålla sin pojkvän utanför media totalt? Jag såg inte en enda bild av honom trots att han var delägare i det hela. Plus att hävda att hon stog ensam är väl rätt skeft med tanke på stödet hon hade bakom sig i form av bl.a. LUF/CUF/MUF för att inte nämna SAF/SN.
Att ens prata om om den indiska resturangen i gamla stan känns som en rätt skev pryl eftersom majoriteten borgliga skribenter redan gjort avbön och då "misshandeln" inte visade sig vara någon "misshandel" så avskrevs fallet. När du säger hotat känns det också rätt skeft - är det inte ni som propagerat för att facket ska vända sig till rätten i alla lägen? Om det är illegalt kommer lagen tillhandahålla rättvisam inte folket och så... Vilket liksom sätter antagandet om hot i annat ljus då det hela avskrivits. (eller vill du säga att SAC har snuten i ryggen?)
Faktum är dock att vi sitter lite mot varandra - jag förstår m/l/cuf'are som stödkäkar på bombay/lunnagård/izaka koy och andra platser där vi behandlas illa/mordhotats/misshandlats - ni försvarar era poster utifrån er situation. Jag vill till och med peppa er att fortsätta - men jag hoppas på en förståelse att vi försvarar våra poster med dom metoder vi är vana vid.
(och bara för att förklara lite mer - jag skulle itne ha nåt emot att han snuten i ryggen - då hade det inte längre vart så att folk greps/misshandlades under lagliga fackliga aktioner. Hade vart tokbra.)
Arbetaren är väl snarare värd det facket anser! Eller menar du att det går att sätta en lön under fackets kollektivavtal? Ett bageri i Örebro försökte med det, med följden av det blev en blockad med 2-4 personer som varje dag stod utanför bageriet och uppmanade folk att inte gå in.
Blockaderna är ju nödvändiga när någon avviker från fackens villkor. Alltså har ju fackförbunden en enorm makt.
Precis som vi har sett här så är ju en småföretagare maktlös gentemot facket. Man måste följa fackens avtal, gör man det inte får man blockader på sig. Mot dessa blockader kan man inte göra någonting - det är helt lagligt för facket att varje dag stå med 2-4 personer och i olika grad blockera en verksamhet.
News flash Calle; facket ÄR arbetarna.
Ja jag skriver ju att en del småföretag som vill driva med förlust kanske går under, men de sörjer inte jag så mycket att det håller mig vaken om natten direkt.
Facket är en lönekartell. Vi håller uppe lönerna.
Nu var det ju inte semantiska knep som var ämnet, utan vem som har makt. Precis som vi har konstaterat så har facken makt över så väl löner och villkor.
Hur har du nått slutsatsen att de företag som vill ha andra villkor än fackens vill gå i konkurs?
Calle - du vill påpeka fackets makt i rådande sitaution trots att en enkel titt i tidningen visar att det bara är sant när enskilda smågrupper går upp mot småföretagare som inte är med i en arbetsgivarförening.
Att se blockader som en maktdemonstration är ju direkt vansinnigt eftersom det är en av dom sista manövrar man tar till och enormt ovanlig med tanke på mängden fackliga konflikter. Blockader och liknande är att organisera sig för att som större enhet och med lite spretigare metoder tillskansa sig en makt som man som enskild inte har. Enskilda knegare som sätter sig upp mot företagen har man itne hört så mycket av men alla som arbetar vet vad det innebär att ensam gå upp mot cheferna.
Att sedan bortse från att det finns fler sorters makt än bara en samling folk som håller en banderoll och ber folk att inte äta på en resturang (vilket en blockad numera är alltså inte "hindra" även om det egentligen är lagligt (vilket polisen brukar bortse från och dra till med sidolegaliteter) vid en löagligt varsald konflikt).
Hittills har du bara pratat om makt som en öppen styrkedemonstration, inte som informell makt eller ekonomisk makt eller för den delen makten man har som arbetsköpare gentemot arbetaren.
Btw jag jobbar på lager och skulle vilja att du kom hit och berättade för mina chefer att facket har makt över löner och villkor... Hade vart tokbra eftersom den totala mtosattsen är rätt uppenbar (vidare behöver vi som jobbar här som håller på att starta en arbetargrupp hjälp med det argumentet så att vi kan peppas till mer)
Nu när jag tänker det har jag nog aldrig råkat ut för motsattsen förutom på Ica när jag var 19
Var det inte du som pratade om semantik?
Jag skrev att de vill driva med förlust, inte gå i konkurs.
Varför tror du att de vill driva med förlust?
Jag tycker att du Nicklas här konstant försöker värja dig från det som faktiskt är frågan. Hur är det nu, tycker du verkligen att i en konflikt mellan en restaurangägare och ett stort fack som kan organisera massvis med personer och sätta in hundratusentals kronor för att blockera ett företag och på det sättet få ägaren att skriva på ett kontrakt så är det fortfarande företagaren som har all makt?
Enkelt: de vill kunna betala sina anställda mindre pengar för att deras företag inte ska gå omkull. Very very simple.
Nu skriver jag det för tredje gången Calle: Nej, vissa små företagare kan gå omkull av en blockad, men hade de inte bråkat hade de sluppit blockaden. De har sig själva att skylla eftersom även arbetare vid små företag har rätt till en rättvis lön och reglerade förhållanden. Men visst, de har ändå största delen av makten. En blockad är alltid sista utvägen, och det är långt ifrån alltid de lyckas.
Vad har det med att gå med förlust att göra? På vilket sätt går man med förlust om man ger lägre löner?
Ja, precis, det var detta jag ville komma fram till. Facken har bestämt att som arbetare ska man ha vissa löner och villkor. Som företagare har man ingen möjlig att gå under dessa, då "bråkar" man och får skylla sig själv om man får en blockad och kraftigt minskade intäkter på halsen. Alltså har facken en väldigt stort makt över enskilda småteföretag!
Nu får du sluta missförstå med flit Calle. Spela inte dum är du snäll.
Nu skriver jag det för allra sista gången, så tydligt som jag skulle förklara det på en skolinformation i nionde klass: Om en arbetsköpare börjar gå sämre så vill han kunna sänka lönerna för att kunna rädda kvar firman i livet hellre än att gå omkull. Vi tycker det är bättre att en livsoduglig firma går omkull än att hålla liv i den på vår bekostnad eftersom det är vi som arbetar som får sänkt lön. Var arbetsköparen själv gör med sin inkomst är tyvärr inte vår sak.
FACKEN har inte bestämt ett dugg. Det har man gjort i SAMRÅD med arbetsköparna och deras arbetsköparorganisationer. Och ja, du får skylla dig själv om du bråkar och "får en blockad på halsen". Facket har inga garantier att vinna en stridsåtgärd, och arbetsköparen har ett helt batteri av åtgärder att ta till på egen tass.
Dessutom kan väl knappast facket lastas för att arbetsköparen inte har tillräckligt många kompisar som kan komma till hans hjälp och organisera en motblockad som upplyser förbipasserande om hur förträfflig han är?
Nu gör du ju ett väldigt märkligt antagande, nämligen att fackens löner och villkor per automatik är någon slags optimal jämviktslön - och att företag som inte vill gå efter fackens villkor är livsodugliga företag. Hur har du nått dessa slutsatser, vad har du för resonemang här egentligen?
Det är så klart fullt möjligt att ha en livsduglig rörelse, men där man, kanske på grund av alla skatter och sociala avgifter, inte har råd även att ge fackmässiga löner. I Sverige kostar det ju som bekant relativt mycket att anställa en människa. Det har ingen att göra med huruvida ett företag är "livsdugligt" eller inte.
Vilka åtgärder kan en salladsbarägare med en anställd vidta mot facket?
Jag tycker att vi ska definiera vilka slags blockader vi pratar om här. Blockader där man står utanför en verksamhet kan finnas osmakliga i vissa fall, men det bör ändå vara lagligt. Precis som du säger kan man ju tänkas ha en motblockad eller liknande. De blockader som extremvänstern börjar använda sig allt mer av, där man rent fysiskt hindrar folk från att komma in, ibland med hot, är så klart helt illegitima.
Inte alltid, men ofta är det så. Hur jag kommit till den slutsatsen? Många års fackligt arbete i praktiken plus insikt i hur kapitalismen och den borgerliga ekonomin fungerar. Och sist men inte minst äganderätten.
Har man inte råd med det ska man bort om inte särskilda villkor föreligger. Nischade verksamheter som kinarestauranger som inte konkurrerar med någon annan och drivs som familjeföretag kan få hållas bäst de vill, men anställer de någon ska det vara slut med gosigheterna. Innan HRF ryckte tag i salladshuvudet hörde flera av hennes kollegor av sig till avdelningen och var förbannade på att hon drev utan avtal - även några som officiellt stöttade henne.
Tja, hon får väl ta in vänner. Om hon har några. Eller strejkbrytare. Det är de ju inte främmande för, men strejkbrytare får ju stå sitt kast också.
"Extremvänstern", vilka det nu är, hindrar inte några från att komma in. De måste (trots att inget sägs i lagen om saken) hålla en korridor öppen fram till ingången. Och hot? Jag har blivit hotad till livet två gånger under blockad - en av gångerna av en hund till ungmoderat som skrek från andra änden av gatan, cirka 56-60 meter bort. Andra gången av en fetlagd herre i 50-årsåldern (utanför salladsbaren) som såg ut att närsomhelst få en hjärtinfarkt så upprörd var han över att han inte kunde knäcka mig. Jag kollade hans bilnummer och fick reda på att han var ute och körde firmabilen privat plus att han var anställd på ett av stans största fraktföretag.
Självklart fick hans chef ett meddelande om saken=)
Vad har kapitalism och marknadsekonomi med fackens lönekrav att göra? Pratar vi om jämviktslöner så nås ju dessa via prissystemet på marknaden, inte genom fackliga centrala avtal. Det är fullt rimligt att anta att för vissa arbetsuppgifter så ligger fackens lönekrav högre än de löner som hade nåtts på en fri marknad - och i så fall har vi alltså fullt livsdugliga företag som i teorin skulle ha råd att anställa personer, men i praktiken inte kan göra det eftersom de inte har råd med skatter, sociala avgifter och de fackliga villkorskraven.
Hur du kan vända detta till att det är företagens fel övergår mitt förstånd, och du har inte presenterat någon förklaring till det, så jag antar att det även övergår ditt förstånd.
Vid den där McDonalds-blockaden rätt nyligen så blockerade SAC ingången. Inga kunder fick komma in. Även vid Lilla Karachi har jag fått uppfattningen att man stundtals blockerade ingången så att ingen kunde komma in.
Är SAC "extremvänster"? Jaha ja. Nej, de blockerar inga dörrar. SUF har gjort det ett par gånger, men inte SAC. I så fall kommer farbror blå direkt med sin pepparsprej och sina vända batonger som de gärna slår flickor på femtio kilo med. Kolla gärna på filmen jag lagt upp länk till, tror det var i mars.
Kapitalism och marknadslöner är motståndare till fackföreningens lönekrav eftersom kapitalismen är till för att tjäna pengar.
Har företagen inte råd att anställa ska de ju inte få sänka lönerna för att göra det, och då går det nog inte så himla bra att de verkligen har behov av att anställa. Var har jag sagt att det är den enskilde företagarens "fel"? Han ska bara väck från marknaden! Många gånger tror jag vi vänstermänniskor har betydligt större tro på marknaden än vad ni borgare har. Fyllde en konkad företagare ett behov eller önskemål hade han aldrig konkat, och skulle behov/önskemål åter uppstå så kommer han antingen tillbaks eller så gör någon annan det. Inte konstigt, inte svårt att förstå. Alls.
"Jaha ja. Nej, de blockerar inga dörrar. SUF har gjort det ett par gånger, men inte SAC."
Ja, då var det väl SUF jag läste om då. Hur som helst så blockerades dörrar.
"I så fall kommer farbror blå direkt med sin pepparsprej och sina vända batonger som de gärna slår flickor på femtio kilo med."
Polisen bör ha rätt att använda det våld som krävs för att upprätthålla lag och ordning, jag kan inte se varför tjejer helt plötsligt skulle vara fredade.
"Har företagen inte råd att anställa ska de ju inte få sänka lönerna för att göra det"
Men som jag skrev så är det fullt möjligt och även troligt att företagen har råd att anställa, det har däremot inte råd med alla skatter, avgifter och fackliga villkor. Det är ju som sagt, för en del arbetsuppgifter, en väldigt stor kil mellan den marknadsmässiga lönen och den faktiskta lönekostnaden i Sverige.
"Många gånger tror jag vi vänstermänniskor har betydligt större tro på marknaden än vad ni borgare har."
Du har ju här uppvisat en väldigt liten tilltro till marknaden. Du vill ju kraftigt reglera lönerna, hade du haft tilltro till marknaden hade du förespråkat marknadsmässiga löner, alltså ett system där lönerna sätts via det marknadsekonomiska prissystemet.
"jag kan inte se varför tjejer helt plötsligt skulle vara fredade."
För att de inte har gjort något, kanske? Sett filmen?
Ja det är det. Tråkigt för de företagen, för det är modellen vi har valt i Sverige. De får väl göra något annat, som Försäkringskassan säger till mina medlemmar som inte kan göra sitt jobb längre efter 30 år, och rycker på axlarna.
Är det att sätta liten tilltro till marknaden? Är det inte att sätta stor tilltro till den att tro att två jämbördiga parter kan komma överens på marknaden?
Däremot har jag ingen tilltro till kapitalismen. Alls.
Intressant diskussion, tycker jag.
Problemet är, som jag ser det, inte att maktfördelningen fackföreningar och företagare emellan är ojämn åt endera hållet, utan att det finns för mycket sammanblandning mellan statsapparat och fackföreningar i det här fallet (I andra fall är det mellan företag och stat, lika illa det).
Arbetsdomstolen är exempelvis inte en riktig, ordinarie domstol utan har en specifikt politiskt utsedd sammansättning, varav majoriteten av ledamöter är fackföreningsföreträdare. Det finns en hel rad av specialrättigheter som fackföreningarna erhåller enligt antingen lag eller bara genom allmän praxis, som t ex Byggnads rätt att ta ut omdiskuterade "granskningsavgifter" som inte alls gick till granskning utan var en generell källa till finansiering av förbundet. Med mera.
Det är kass. På samma sätt som stat och lagstiftare inte skall vara osunt sammanblandade med företagsintressen, så skall de inte heller vara sammanblandade med andra nischintressen såsom fackföreningar eller andra rörelser, till den grad att lagar om arbetsrätt utformas i enlighet med deras direkta önskemål. Politiker skall helt enkelt inte ägna sig åt prisbildning.
Löneförhandlingar mellan fristående organisationer borde ske fritt och med en opartisk (så långt det går) dömande instans i form av domstol eller liknande, som inte brukar särlagstiftning gällande diverse privata organisationer såsom fack, arbetsgivarföreningar och andra grupper. Facket får driva sina blockader och opinionsbildning, arbetsgivarna får köra "motblockader" eller rekrytera strejkbrytare, men politikerna skall hålla sig utanför. De sätter upp ramverken, men skall inte lägga sig i detaljerna.
Det har sossarna gjort i över 70 år! Upprepas en lögn tillräckligt mycket blir den sann till slut.
facken gör inte mycket gott.
http://surabloggen.wordpress.com/facket-fuckar-up/
Kollektivavtalet i sig är tillräckligt mycket gott. Det kommer en dag när folk inser det. Då kanske det är försent, men de kommer att inse det.
