Arbetarperspektiv

Lördag middag och eländiga TV3 kör ett "Heroes"-maraton. Min sambo älskar det, så hon ligger såklart i soffan och har en underbar dag.

Jag å andra sidan har det inte. Vi bor i en tvåa, så jag kommer inte undan ljudet från teven och den där förbannade japanen som kan böja tid och rum eller vad han nu pysslar med! Jag hatar hans röst mer än en gaffel mot en tallrik! Han pratar inte, han gal som en jävla tupp! Varje gång han öppnar munnen kommer det ut ett kuckelikuuuuuu! Nanda-jåååå....

På jobbet kom vi förresten fram till att "Heroes" främst är ett program som killarna verkar avsky och våra flickvänner/bekanta gilla som tusan? Undrar varför? Jag är ju gammal serietidningsnörd med Marvel Comics som favorit (utom "fantastiska fyran" de suger!) och när "Heroes" annonserades såg jag fram mot jula. Men det är ju bara en massa psykologidravvel...

Men helt sur är inte dagen hittills! Den underbara människan jag lever med (trots att hon har taskig seriesmak;) väckte mig 10:30 med nygräddade pannkakor med lönnsirap och nybryggt kaffe. Kan en kille bli mer än kär av sånt? Dessutom räknade jag ett kapitel i matteboken. Hade 57 rätt av 67 uppgifter och de flesta felen var rent slarv! Tjohoo!

Jaja, ska äta andra frukost strax och sticka upp till Skatås och pumpa stål.

Lönearbetet kräver en kropp i form.