Uppmaning!
De riktiga beteckningarna är "arbetsköpare" och"arbetssäljare". För om du funderar på saken, vad GER din anställare? Se där, ännu en term som faktiskt är bättre än gängse svenska. Och vad TAR du som säljer din arbetskraft till någon?
Sanningen är ju att din chef köper något av dig, din tid och din yrkesskicklighet, han ger dig kanske en jultallrik om du har tur. Arbetskläder? Glöm det, de drar han av på lönerna.
Det är nog kanske inte Timbro som har uppfunnit orden, de är äldre än så, även om jag kan sätta tusen spänn på att just Timbro jublar varje gång en vänsterpolitiker eller en facklig använder sig av dem. Det är nämligen en del av det borgerliga nyspråket som ska få dig, arbetare, att tro att du är moraliskt skyldig din anställare något eftersom han kallar sig "arbetsgivare".
Arbetarperspektiv återkommer med fler lektioner i hur du ser igenom Nyspråk och vad ordens skapare vill med förvanskningarna.
Faktiskt ett väldigt bra inlägg. Men det är väl snarare rövluvor och annat folk at vänster som inte vill inse att arbetsmarknaden fungerar ungefär som vilken marknad som helst, lingonmarknaden t ex.
Folk köper och säljer varor pa ett sätt som man anser är fördelaktigt för sig själv. Och politiska ingrepp mot marknadsmekanismerna tenderar att skapa obalanser i tillgang och efterfragan, och i värsta fall massarbetslöshet (som är lite värre än överskott pa lingon)
Fackliga aktioner mot utländska arbetare kan ju jämföras med att man jagar runt efter lingon som är för billiga och tvingar upp priserna, alternativt kastar ut lingonen ur landet.
Minimilöner kan jämföras med att man enligt lag inte far köpa lingon under ett visst pris. En person som har plockat en jäkla massa lingon kanske inte far dom salda om han inte far sätta priset själv, men det är skit detsamma eftersom alla andra lingonplockare maste skyddas. (Fran sig själva)
Enligt arbetarrörelsen är det totalt vidrigt att en person gar ut och plockar lingon själv och säljer dom till sin granne, till ett överenskommet pris. Lingonpriset ska bestämmas centralt av en expertkommitte och en del av förtjänsten ska dessutom betalas till lingonkomitten och andra byrakrater.
"Enligt arbetarrörelsen är det totalt vidrigt att en person gar ut och plockar lingon själv och säljer dom till sin granne, till ett överenskommet pris."
Va?
Gick inte buskapet fram? Jag tillämpade arbetarrörelsens asikter om arbetsmarknaden pa en annan marknad. Du sa ju själv i inlägget att arbete handlar om att köpa och sälja saker; att det är en marknad som alla andra.
Nej det gör jag inte. Jag säger att det är att sälja tid och yrkesskicklighet, inte att det är samma sak som att sälja senap.
Mitt "va" avsåg var du hittar arbetarrörelsens åsikt om grannars lingonaffärer? Svensk fackförening är en av de mest marknadstillvända och är i princip en kapitalistisk fackförening.
Lingonaffärerna var ju en liknelse med hur arbetarrörelsen ser på försäljning av arbete.
Om man får plocka och sälja lingon i vilken kvantitet och till vilket pris man vill, varför får man inte sälja sitt arbete på samma sätt?
För att människor inte är lingonbuskar.
Eller så här: Jobbaren är arbetsgivare eftersom han skänker bort sin arbetsinsats till företagaren som tar det största värdet av arbetsinsatsen och behåller det och blir alltså arbetstagare.
Haha, så går det att se saken:)
Denna tycker jag är bra.
Strindberg om arbetet
- Vad sa ni till mannen där borta?
- Jag sa, att han skulle arbeta fortare.
- Vilken rätt har ni att befalla över honom?
- Jag betalar honom för det.
- Hur mycket betalar ni honom för det?
- 10 kronor om dagen.
- Varifrån får ni pengarna att betala honom med?
- Jag säljer sten.
- Vem hugger stenen som ni säljer?
- Det gör han.
- Hur mycket hugger han om dagen?
- Åh, han hugger en hel del sten på en dag.
- Hur mycke' får ni för det?
- Ungefär 50 kronor.
- Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare.
- Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna.
- Hur blev ni ägare av dem då?
- Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner.
- Vem hade huggit den stenen?
- Tig, dumbom!
Den är skitbra, verkligen!
Strindberg sa mycket klokt. Han sa även: "Avundsjuka är överklassens ord för rättskänsla."
Sen sa han mycket dumt med, men det är en annan pilsner=)
Apropa Strindbergs anekdot sa har jag en del fragor?
1. Om nu den stenhuggande arbetaren "betalar" kapitalisten 40 kronor genom att jobba där sa borde han väl säga upp sig och sälja stenen själv. Eller?
2. Kan det vara sa att Strindberg har glömt bort att kapitalisten star för en hel del arbete som inte arbetaren behöver halla pa med? Det är ganska stressigt och riskfyllt att driva ett företag, och det krävs en rejäl insats utanför knegandet.
3. Kapitalisten organiserar ju företaget och utarbetar modeller som gör verksamheten effektiv, och det gör att arbetarens produktivitet blir större än vad den hade varit om han arbetat pa egen hand. Är inte det värt nagonting?
4. Kapitalisten star även för en ursprunglig investering som inte arbetaren kan fixa fram. Det är tack vare detta som det över huvud taget finns ett företag.
5. Strindberg menar att verktygen och maskinerna är köpta för pengar som arbetaren har tjänat in at kapitalisten genom att huga sten. Vad använde han för att hugga den stenen da? Det gar inte riktigt ihop.
Vill du att jag ska svara på den, Joel? "Bias" har aldrig kommenterat här förr, har inte lämnat någon mail och det är inte säkert att han återkommer.
Det far du gärna göra.
1. Det kan han ju inte eftersom han inte äger några verktyg, sten eller transportmöjligheter för stenen själv.
2. Men inget som man riskerar sin hälsa på för någon annans vinning. Min far var egen i ett antal år och det är inte pappersarbetet som fick läkaren att jämföra hans ryggrad med en sönderspelad kortlek om vi säger så.
3. Jo, i den modellen vi har nu.
4. Precis, och det är den investeringen som är upprinnelsen till konflikten mellan kapital och arbete.
5. Antagligen sämre verktyg. Var han fick pengarna till dem ifrån vet jag inte. Han kanske stal dem?
jag vet inte
