Arbetarperspektiv

Dessa ungdomar och vuxna, medlemmar i eller knutna till, den norska och därmed den internationella arbetarrörelsen blev offer för en terrorist som tog sina uppfattningar från partier som olyckligtvis sitter i våra europeiska parlament över hela kontinenten.

Skulden är Anders Behring Breiviks, ansvaret är hans och de här politikernas och deras medlöpare.

Jag ska högtidlighålla minnet av de döda genom att kämpa ännu hårdare mot högerpolitik, splittring och hat. Klasskampen har aldrig någonsin försvagats genom attentat och det ska den inte göra den här gången heller.

" If you strike me down, I shall become more powerful than you could possibly imagine".

Alec Guinnes i rollen som Obi-Wan Kenobi i filmen "A new hope".

Igår var han inte heller på manifestationen på Sergels Torg i Stockholm. Hans egen propagandminister Per Schlingmann satt i Studio Ett nu i veckan och talade om att hans moderat-Ledare inte fungerar i sådana sammanhang, han är alldeles för sval och statsmannamässig. Han har inte rätt ord för det! Kanske inte korrekt citerat, men det är essensen av vad Per Schlingmann faktiskt sade. Tala om att underkänna sin Ledare!

Det kanske i och för sig var ganska rätt att Fredrik Reinfeldt höll sig borta. I en sån här situation har han ju inga skrattare att få med sig, inga att utöva härskartekniker mot (förminskande verkar vara hans favorit) och ingen att hoppa på och skylla för mer än sex år gamla saker. Inte heller kommer någon av de mördade unga socialisterna att återuppstå med ett nytt jobbskatteavdrag eller en höjning av beloppet för frikort på mediciner som moderaterna och Göran Hägglund (KD) nu försöker kuppa igenom under semestrarna.

Så det kanske ändå var smartast av Fredrik Reinfeldt att hålla sig undan. Han hade nog bara kunnat göra sig själv större skada genom att gå dit och vara sitt vanliga empatilösa överklassjag. Jag noterade att SDU (vilka inte var bjudna till manifestationen alls) och deras Gruppenleiter Gustav Kasselstrand blev avvisade från manifestationen. Ett mycket bra initiativ. Terroristen hade deras moderpartis politik som förebild och att låta SDU vara närvarande hade varit att pissa på minnet av offren.

Jag har aldrig förstått mig på den bisarra amerikanska lagen om att omröstning måste hållas på en arbetsplats innan facket får börja organisera arbetarna. Det är såklart en metod som arbetsköparna utnyttjar till det yttersta. När jag arbetade på Sodexo AB fick vi reda på att det på en JÄTTESTOR amerikansk, Sodexoägd hotellkedja användes en 300 sidor tjock union busting-bok. UNITE-HERE som facket som organiserade hotellarbetare då hette sände oss ett ex. Där beskrevs hur arbetsledare och platschefer skulle utnyttja den lagen för att skrämma de anställda så att facket inte skulle få vinna i omröstningen.

Vedervärdig sed. Kan på ett sätt förstå Teamsters 70-talsmetoder. Men låt oss fortsätta.

Ingvar Kamprad, den "f.d." nazisten och svenamiljardären har ett träbearbetningsföretag som heter Swedwood. De har startat upp i USA och träarbetarfacket slog larm om etnisk diskriminering och usel arbetsmiljö. Nu har de vunnit sin omröstning.

Allt är inte nattsvart i denna pissiga värld! Grattis Swedwoods arbetare i USA!7

---

77% av 300 arbetare röstade ja. Fuck Facket Forever eller vad det nu var de osnutna skitungarna i CUF sa i sin kampanj. Jag här för mig att de använde Magnus Anderssons passfoto i den.

Just nu vrider sig diktaturens, mörkrets och ofrihetens tillskyndare Sverigedemokraterna som de maskar de är på metkrokar.

Desperat försöker de skylla den rågblonde, kapitalistiske fascisten och religiöse fundamentalisten Anders Behring Breiviks (ett stort fan av Sverigedemokraterna för övrigt...) dåd på... Vänstern. Just det, vi rödingar ville egentligen inget hellre än att en vit kristen, israelvänlig sinnessjuk massmördare skulle gå och skjuta unga sossar! Jamen ni hör ju själva.

Ju mer man måste slå ifrån sig, desto skyldigare känner man sig. Sverigedemokraterna känner sig uppenbarligen VÄLDIGT skyldiga. Eller hur, Kent "A bit too soon" Ekeroth...?

Hade den fege Fredrik "Silent" Reinfeldt haft något råg i ryggen hade han lett Sveriges Riksdag i en utfrågning av Sverigedemokraterna och krävt korten på bordet om deras kontakter med den neofascistiska rörelsen i världen. Men han vågar ju inte ens uttala sig så vad begär man? Han skäms väl han också.

Per Gudmundson tvår sina händer något rent fasansfullt på sin blogg efter den fascistiska galningens terrordåd mot arbetarrörelsen i Norge.

Det är ju så, ju mer man anser sig ha del i problemet, desto större blir behovet att slå ifrån sig. För Anders Behring Breivik och Per Gudmundson är samma andas barn. Det skiljer egentligen inte så väldigt mycket mellan deras åsikter. Båda är extremhöger och kristna. Båda är livrädda för muslimer och tror att de flesta egentligen går runt med en hemlig agenda och att alla som tillber Allah eller har föräldrar som gör det i själva verket är vilande jihadister.

Alliansens tillträde skapade mylla att gro i för Sverigedemokraterna. Alliansens förändrade politik mot ett kallare och råare Sverige skapade deras tillträde. Deras tillträde (och Sannfinländarnas i Finland dock intressant i och med att Timo Soini är glödande papist, något som de övriga liljevita lutheranska rasisterna inte verkar vara så förtjusta i) till parlamentet gjorde att hela Norden utom Island nu har direkt rasistiska partier i sina lagstiftande församlingar.

Det här har gjort att marken har krattats för dårar som Anders Behring Breivik som bor granne med Per Gudmundson i tankegodset. Per Gudmundson har absolut en del av skulden för bomben i Oslo och massakern på Utøya. Den är inte fysisk, men moralisk, och det är inte på något sätt mindre illa.

Uppdatering 10:10: Här skriver Anders Behring Breivik sitt politiska CV mer eller mindre. Mer och mer faller på plats med Per Gudmundson. I alla fall den nye Per Gudmundson som var en riktig anarkistninja i Göteborg på 90-talet.

Enligt Brottsförebyggande rådets rapport som kom för tre veckor sen minskade antisemitismen i Malmö under 2010, detta är förstås glädjande.

Nu är det bara att hoppas på att antiislamismen i Malmö och resten av Skåne minskar, men det vore väl en nåd att stilla bedja om...

Anders Svensson verkar ha bekymmer med en som inte tror på att antisemitismen minskar.

Röda Malmö skriver också i ämnet. Röda Malmö berör Simon Wiesenthal-centrets, enligt min åsikt, våldsamt överdrivna varning till ett filmbolag om hur farligt det är för judar i Malmö, vilket också tillbakavisas av Fred Kahn, ordförande i judiska församlingen i staden. Han säger i och för sig att man kan bli trakasserad om man går med kippa på i Malmö, men hey, berätta lite om trakasserier för de muslimska kvinnor som dagligen får invektiv som "tält" och "spöke" skrikna efter sig och får sina schalar avslitna.

Trakasserier kan drabba i stort sett vem som helst var som helst, och jag tror personligen att fler emos har blivit mördade i Sverige de senaste fem åren på grundval av att de var just det än judar. Jag tror inte att någon kan säga emot mig på den punkten.

Det är sorgligt att se att vissa verkar ha ett intresse av att judar ska trakasseras för sin tro i Sverige idag. Sorgligt.

Dagens citat:

"Efter att ha gjort stora, raljerande utläggningar om samhällsparasiter så fick nyliberalernas runkobjekt Ayn Rand lungcancer och tog statliga bidrag för att bekosta sina medicinska räkningar. Typexempel på dubbelmoral, trots att hon ansåg sin "filosofi" vara logiskt stringent.

Det är lätt att ha en inhuman människosyn när ens liv står i zenit.
Spräng nyliberalismen!"


Mannen eller kvinnan som kallar sig Det är bättre att spränga saker än att privatisera dem

Givetvis fick högern igenom lagen om att israeliska medborgare och organisationer inte får starta, uppmana till eller delta i bojkotter mot landet.

Mot den bakgrunden citerar jag Andreas som kommenterar på Ulf Bjerelds blogg:

"Om utvecklingen fortsätter på det sätt som den gjort den senaste tiden så är snart Israel den enda diktaturen i MellanÖstern..."


Foto-Lasse skriver också om saken.

I Knesset kommer idag att röstas om en särskild lag. Den kallas The Boycott Prohibition Law och kommer, om den går igenom, att förbjuda israeliska medborgare och organisationer att organisera eller delta i bojkotter mot Israel.

Den har vållat stora ramaskrin i Israel, och det är inte underligt. Tänk er själva, riskera fängelse för att man vill verka för att Sverige ska sluta tillverka och sälja så mycket vapen? Det är väl det mest extrema jag kommer på att jämföra med här.

Det är givetvis Israels ultrahöger som driver detta. Vad säger de svenska försvararna av skurkstaten Israel om det här? De brukar ju kalla sig för liberaler, de flesta av dem. utom Sverigedemokraterna då. Kom igen, vad säger ni nu om det här lagförslaget i det som kallas Mellanösterns enda demokrati men som är betydligt mindre demokratiskt än Tunisien och Egypten har blivit?

Ulf Bjereld skriver bättre än jag om saken.

 

Detta är faktiskt inte Krister Petterssons okände bror Conny "Kofoten" Pettersson. Det är Göran Hägglund (KD) på ett sanslöst osmickrande foto. Från Almedalen. I år. Remember vad jag skrev om fyllor sist..?

Idag är det Sverigedemokraternas dag i Narrarnas paradis, Almedalsveckan. Jag skriver inte om den i vanliga fall. Alemdalsveckan har blivit ett vidrigt hopkok av fylla, svettiga knull i hotellrum, äckliga ungdomsförbund, lite politik, bakfylla på Donners och nu även kryddat med officiella rasister. Skattefinansierat. Bra i alla fall att SD fick den här dagen då alla i princip har åkt hem.

Men jag måste ändå lyfta på hatten för Sverigedemokraterna. För så slätstrukna som de blev sen de kom in i riksdagen, det hade jag aldrig vågat hoppas på! Jag visste att de skulle lugna ned sig betydligt med sina galna utspel och att deras radikalism skulle minska något otroligt, men hey, det här är faktiskt inte dåligt alls. De märks knappt av i riksdagen trots att de är vågmästare, trots att den sionistiske pajasen Kent Eketroth åker världen runt för att träffa andra nazister som också gillar Israel av någon märklig anledning. De riktiga nazisterna här i Sverige har börjat kalla SD för Israeldemokraterna. Stor humor.

Precis som SD och deras företrädare alltid har utgjort.

Alla, precis alla tidningar skriver om den stora hårdrockshelgen här i Göteborg nu. Idag spelar farbröderna i Iron Maiden och i morgon är det dags för de blott några år yngre gubbarna Metallica, Anthrax, Slayer och Megadeth (kallade The Big Four).

De flesta tidningar vinklar på hur hårdrocken kan leva ett så undanskymt liv i vanlig media och ändå vara så enorm till exempel denna helgen och på Sweden Rock Festival i Blekinge. De skriver om metalfansens sammanhållning, det som binder dem samman, och fair enough. Jag nickar kanske lite åt nån nisse som har en Dropkick Murphy-tröja någon gång sådär om jag också har en på mig eller när jag ser ett ennat skinhead på stan.

Men sedan brakar i alla fall Metro ut i en rent löjeväckande beskrivning av hårdrockens "äkthet, energi och inbyggda coolhetsfaktor". Martin Forssman, pressansvarig (antar att det är på helgens konsert för det framgår inte något annat) säger:

- Det är underförstått att hårdrockarna hör ihop, de står redan utanför, är en motsats till den allmänna normen. På en rockpub, konsert eller festival skapas en stämning av att alla är på samma sida. Man kan sätta sig vid vilket tält som helst, prata med vem som helst, det är en familjär stämning.

Fine, så är det. Men så är det på ett SSU-läger också. I alla fall om du vet vilken falang du tillhör. Och så är det väl bland alla som binds samman av ett intresse, här är inte hårdrockarna ett dugg unika. De som påstår det har i stort sett aldrig något annat att väga påståendet emot.

Och vilket otroligt bullcrap att hårdrockare skulle "stå utanför" någonting! Hårdrockare utgör ju själva normen för svenne banan-samhället. Hårdrock är i stort sett en medelklassgrej numera! I stort sett alla i Sverige är någon form av hårdrockare. De som utgör en minoritet är så försvinnande få att det är löjligt. Försök kör en reggaeklubb en kväll i Grängesberg får du se. Har du tur bränner de inte ner dina grejer. Eller pröva en hiphopfestival i Smålandsstenar. En raggaklubb på Folkets Hus i Tranemo. Du kommer att få sten kastad på dig. Av folk som i vanliga fall skriver illasinnade insändare om hur muslimer stenar sina fruar...

Vad jag vill ha fram är att de som går på Iron Maiden idag och The Big Four i morgon inte på något vis står utanför samhället, de utgör ingen subkultur. För hårdrocken är så stor att det är en egen utterst livskraftig kultur. Jag är uppvuxen i ett samhälle som var så hårdrockstalibanskt att de få modiga själar (I salute you brethren!) som dristade sig till att gilla något annat än Iron Maiden, AC/DC, Wasp, Metallica och Queensryche nästan var lovligt byte varhelst de påträffades.

Och visst, jag var hårdrockare. Jag hade klorinblekt jeansväst med lite smånitar (jag hade inte råd med så många) och de tygmärken jag kunde få tag på med band jag ofta(st) inte hade hört. Jag hade halvlång hockeyfrilla. Men jag tröttnade i vuxen ålder. I mellanstadiet och de tidiga tonåren kastades jag mellan breakdancehiphop och mainstreamreggae ett tag, mest för att få andas annan luft. Men sedan ett antal år tillbaka lyssnar jag bara på en eller ett par låtar när jag någon gång drar på ett rockalbum, sedan tröttnar jag. Hårdrock är så naivt, så posörartat. Det gäller att vara rebell, men frågar man valfri hårdrockare kan de aldrig formulera mot vad. Det är så man vet att de inte är någon subkultur. Hårdrockare trycks fan inte undan i Sverige! Att de spelar lite dåligt med det på P3 är väl enda grejen de har att känna sig "förtryckta" med.

Jag tröttnade på hårdrocken för att det hela tiden var samma jävla sak: en ständig kamp men ingen som kunde formulera mot vad fan då. Och sen slutade jag nog gilla musiken där någonstans vid 30-årsåldern. För jävla skrikigt helt enkelt. Brötig musik gillar jag fortfarande, lyssnar ju på OI! och punk, men de skriker inte som kastrerade kultingar utan bedövning och dessutom vet de oftast vad problemet är.