Arbetarperspektiv

Löjeväckande lyxliberalen Per Ankersjö från - hör och häpna - stockholmscentern, är en av alla de indignerade småborgare som tycker att LO:s kampanj mot alliansregeringen är så fruktansvärd. Han tycker att Mona Sahlin ska ta avstånd från det. Det tycker inte jag.

Minkpälsen Sofia "Fia" Arkelsten från moderaterna är ännu en som tycker att det är "dagens konstigaste". I ett anfall av den så sällan skådade moderathumorn bannar hon sig själv i inlägget efter för att hon inte kom på titeln LOrtsverige till posten...

Jag orkar inte gå igenom alla de här skabbvargarna till borgarpolitruker som sitter och ojar sig som om det här vore världens undergång, men de är många. Och man ser var deras prion ligger. De har varit med och antingen sett till direkt eller stött en regering som gjort att cancersjuka har tagit livet av sig i ångest för vad som ska hända dem i framtiden, men det här det jävlar blir de upprörda över.

Det är naturligtvis en gnutta av den borgerliga rädslan som syns här. Den rädsla som får dem att gömma sig i gentrifierade områden som Södermalm (där Ankersjö bor) med hög polis- och väktartäthet eller rena gated communities som Victoria Park i Malmö. Den rädsla som får dem att vilja uppnå nattväktarstaten, så att de ska vara fria att via äganderätten göra våld på sitt sätt mot oss, men att vi ska straffas hårt och läggas på en sällan skådad repression när vi tar till vårt våld mot dem.

Nu är inte de här gnälltöntarna drabbade av något våld alls. Deras führer Fredrik är det definitivt inte. Det var han inte heller när SSU framställde honom som en varulv i valkampanjen 2006, men då grät han som Lille Skutt över hur otroligt kränkt han var. Borgare är lättkränkta och det beror på deras lätta tillvaro.

Borta är nu hur ungmoderaterna försökte driva Olof Palme bort från makten med sin personförföljelsekampanj som gick ut på att han skulle vara sinnessjuk och narkotikamissbrukare på 70-talet. Det har Sofia Champagnesten glömt totalt. Lägligt nog.