The road to hell!

Det är vägen jag befinner mig på. I tre dagars tid nu är det enda vi tre som är på kontoret/verkstan gjort  att utföra terapijobb som är helt påhittade och inte behövs. Jag har till exempel målat om fotlisterna, målat över ett par osynliga fläckar och utfört hisservice på hissar som servas oftare än vad som egentligen är bra för dem.

Vi står still. Det finns inget, absolut inget, att göra. Jag blir sjuk av det. Har ingen aning om hur det är med mina arbetskamrater, för vi pratar inte om det. Mest synd tycker jag om Donny som är i princip helt nyanställd och nog inte fattar vad det är för företag han har kommit till egentligen.

Jag har
aldrig förr i hela mitt liv önskat att bli uppsagd, men det gör jag nu. Allt är bättre, och då menar jag allt, än att gå omkring som en zombie, höra klockan ticka och surfa på de få sajter min gamla värdelösa mobil kan ladda ner.

Jag har kontaktat min fackförening. De kan inget göra. De hade aldrig ens ställts inför problematiken. "Avtalet rymmer inte möjligheten med frivillig permittering" kläckte ombudsmannen jag pratade med när jag frågade om vi inte i alla fall kunde få slippa åka till själva jobbet. Vi kunde väl få vara hemma med telefonen på. Men nej.

Inte heller ser jag det som ett alternativ att begära att få bli uppsagd på arbetsbrist. Då sätter jag mina arbetskamrater i skiten om huvudkontoret bestämmer sig för att lägga ner tidigare än planerat. Donny har sex barn och hus och Frasse är snart 60 och kommer aldrig mer att få ett nytt jobb, trots all erfarnehet han har. Förutom tiden vi var i Solna och rev och byggde har vi haft det såhär sen i augusti.

Vad fan ska jag göra? Jävlar vad jag ångrar att jag tog det här "jobbet"!

Kommentarer
Postat av: Lisa

Usch, det verkar skitjobbigt! Tiden går aldrig så sakta som när man inte har något att göra.

Nu vet jag ju inte var ni sitter, men funkar det att gå iväg på långlunch? Kanske ett sätt att få tiden att gå lite fortare några dagar?

2011-04-21 @ 13:28:34
URL: http://www.lisakristin.wordpress.com
Postat av: Nicklas Eriksson

Kanske, vi får pröva... Tack!

2011-04-21 @ 15:02:45
Postat av: Martin

Dödgrävarstämning på jobbet har man ju varit med om, inte kul. Ingen vill prata om elefanten i rummet.

2011-04-26 @ 19:34:47
Postat av: Nicklas Eriksson

Precis Martin... Så vill de att jag ska börja jobba i Svealand. Kul!

2011-04-27 @ 21:30:52
Postat av: Niclas

Vad är det som är så fel med att behöva flytta till Svealand om du får jobb?

Som akademiker är jag tvungen att flytta dit där jobben finns. Varför skall inte "arbetarklassen" förväntas göra detta?

2011-05-09 @ 10:24:09
Postat av: Nicklas Eriksson

För att jag inte kan flytta då min fru är sjuk och inte klarar sig utan mig. Jag har f.ö. redan flyttat från Svealand till Götaland en gång för att få jobb, det kan fan i mig räcka.



Vad menar du med citationstecknen kring ordet arbetarklassen? Halva Norrland flyttade söderut en gång i tiden och för längre sedan var varje 1e oktober uppbrottsdag för statare. Bara på rak arm vet jag fyra från min gamla uppväxtby i Bergslagen som arbetspendlar till fucking Norge.



Bara på tiden att akademikerna får känna på bieffekterna av den globala ekonomin nu. Då kanske skiten avstannar något.

2011-05-09 @ 12:28:21
Postat av: Niclas

Det jag menade med citationstecken var att begreppet numera är inaktuellt såtillvida att det blott tjänar till att i retoriska sammanhang försöka använda sig av en dikotomi som möjligen hade relevans i början av 1900-talet. Akademiker används ofta som en motpol till denna typ av resonemang och då det finns horder av akademiker som tjänar mycket, mycket sämre än vad stora delar av "arbetarklassen" gör idag använder jag citationstecken för att peka på att begreppet är inaktuellt.

Exempelvis hade jag under den korta tid då jag var metallarbetare mycket bättre betalt än vad mina vänner vid universitetet som skall bli lärare, bibliotekarier, socionomer m.m. m.m. kommer få på mycket lång tid, om ens någonsin.



"På tiden"? Akademikeryrken har alltid fått flytta, först till sitt lärosäte, sedan (om de inte fastnar i akademin) ut i landet där deras yrkeskompetens varit efterfrågad.



Tråkigt att höra att din fru är sjuk, hoppas att det löser sig för er med jobb och allt.

2011-05-09 @ 20:08:04
Postat av: Anonym

Det jag menade med citationstecken var att begreppet numera är inaktuellt såtillvida att det blott tjänar till att i retoriska sammanhang försöka använda sig av en dikotomi som möjligen hade relevans i början av 1900-talet. Akademiker används ofta som en motpol till denna typ av resonemang och då det finns horder av akademiker som tjänar mycket, mycket sämre än vad stora delar av "arbetarklassen" gör idag använder jag citationstecken för att peka på att begreppet är inaktuellt.

Exempelvis hade jag under den korta tid då jag var metallarbetare mycket bättre betalt än vad mina vänner vid universitetet som skall bli lärare, bibliotekarier, socionomer m.m. m.m. kommer få på mycket lång tid, om ens någonsin.



"På tiden"? Akademikeryrken har alltid fått flytta, först till sitt lärosäte, sedan (om de inte fastnar i akademin) ut i landet där deras yrkeskompetens varit efterfrågad.



Tråkigt att höra att din fru är sjuk, hoppas att det löser sig för er med jobb och allt.

2011-05-09 @ 20:08:46
Postat av: Nicklas Eriksson

Jahadu Niclas.



Så du menar att det timarbetande kioskbiträdet på Pressbyrån som efter tre timmar där går hem, äter lite och sedan går och gör fyra till på hemtjänsten inte är arbetarklass?



Du menar att undersköterskan som går upp sex fast hon inte vet om hon ska arbeta under dagen eller inte är arbetarklass?



Du menar att jag som hissbyggare i skitiga, djupa hisschakt, bilandes betong i fett, skit och oljor inte är arbetarklass?



Du menar att filippinskorna som efter sex timmar på mitt förra jobb drog iväg till hemtjänsten är någon slags medelklass?



Du måste skoja med mig. Antingen är du blind eller också är du bara så jävla okunnig om både samhällsstruktur och analys att jag häpnar! Jag vet inte vad du läste, men det måste ha varit något JÄVLIGT verklighetsfrämmande i alla fall.



Tror du att klass bara avgörs av hur mycket man TJÄNAR!?! Ärligt, tror du det? Metallarbetarna på Volvo och SKF tjänar lite grann, men kolla in takplåtslagarna på Nisses Plåt och Svets i Högsbo vad de drar in! De får slita i gaser och damm i hela sina arbetsliv, så långa de nu blir innan lungorna eller ryggen pajar, vilket som nu kommer först. Jag kommer med största sannolikhet att skadas av fallande skit i något schakt, sedan jag började jobba har jag fått tre stötar varav en 380 volts. Jag arbetar ofta i så skitiga miljöer att du inte kan föreställa dig det. Jag jobbar tills jobbet är klart, inte till fyra. Arbetsmiljö är en faktor som påverkar klass, Niclas.



En annan är inflytande på jobbet. Jag har inte ett skit att säga till om. När de väl kommer och säger åt mig att åka till Örebro eller vilken helvetes skithåla det nu blir har jag att välja på det eller att säga upp mig, för jag KAN inte åka. Har jag tur säger de upp mig på arbetsbrist, annars blir det 45 dagars karens till a-kassan som jag själv har betalt. Allt för att borgarna sett till att det nu betraktas som ett bidrag.



Dina vänner som ska bli de där yrkena kommer inte att behöva gå i pension vid 58 (medelpensionsålder för LO-kollektivet) för att kroppen är slut. Det är ytterligare en faktor som påverkar klass. Arbetare tjänar mindre än akademiker, bor hemma längre innan de kan flytta, är fetare, röker mer, har sämre bostäder, har sämre blodvärden, är sjukare och lever kortare tid än akademiker. Det är vetenskapligt bevisat, både i Sverige och i hela västvärlden.



Och här sitter du och tror att klassbegreppet är inaktuellt? Tjenare. Och vem fan, ursäkta franskan, tvingade dig att läsa om det nu är så liten skillnad?

2011-05-09 @ 21:56:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0