Jag har ett bättre förslag...
Men jag, som tillbringar varje dag i verkligheten och inte på powerluncher på Timbro, fikor i Gamla Stan med Fnöffe och Gugge eller långhelger på Yasuragi med senaste Sturplansragget har en bättre idé, hämtad rätt av från verkligheten.
Jag är ju snart klar med min utbildning och har börjat kolla runt efter arbeten. Jag ska arbeta i fastighetsbranschen, en knakelibrak-gammal och av tradition ganska outbildad bransch. Medelåldern i branschen är enligt vår rektor 48 år jämfört med medelåldern på hela svenska arbetsstyrkan som ligger på 40. Det är en hel del som behöver avgå naturligt.
Men ute på företagen säger man på flera ställen samma sak numera: folk stannar till de är 67. Konsekvent. Senast idag pratade jag med personalchefen på ett av Göteborgs riktigt stora bostadsbolag, och hos honom var det samma sak.
Vad säger det? Är det LAS eller de försämrade pensionsvillkoren som håller unga ute från arbetsmarknaden? Jag köper garanterat att man vill jobba om man känner att man orkar efter 65, det komer jag säkert att vilja själv, men det här är till stor del frågan om planerade avgångar, som var tänkta att ersättas bland annat med folk från min klass, men som nu har ändrat sig. Varför har de ändrat sig tro?
Nej, CUF, ni är fel ute. Ställ krav på er Timbroförgiftade ordförande att han sätter lite eld i rumpan på sin thatcheristiska monetarist till partiordförande så att hon börjar arbeta för förbättrade pensionsvillkor så att fler har råd att gå i pension vid 65 och helst tidigare än så. Då kommer ungdomarna ut på arbetsmarknaden. Och stannar där.
Här är jag definitivt benägen att hålla med dig. LAS borde inte bara bevaras utan stärkas, precis som MBL-lagstiftningen.
Vad bra. Vad tycker du om det jag föreslår med pensionerna då?
Ja vem vill inte ha förbättrade villkor för våra pensionärer? Saken var väl att du inte var så konkret i ditt förslag i denna fråga.
Men i sammanhanget kan jag väl ta upp två gamla nationalistiska krav, att det skall vara pensionsgrundande både att vara barnledig och studerande på hög nivå. Främst det första förslaget tror jag skulle kunna spela en stor roll för kvinnliga låginkomsttagare, vilket ju viore en god gärning i mina ögon.
Borgarna vill uppenbarligen inte.
OLika former av vänstermänniskor är ofta orättvis, eller i alla fall onyanserad, i sin kritik mot nuvarande regering. Ofta finns det en form av logik i dess reformer, ofta nagativ men trots allt ändå en logik. Den tycker jag mig dock inte se i fallet med höjda avgifter för pensionärerna. Jag kan ju förstå tanken med lägre skatt för de som är i full sysselsättning, men det kan man i mitt tycke applicsera på människor som redan jobbat hela sina liv.
Om inte orättvisa, så onyanserade? Hur menar du då?
Att de helt enkelt ofta rör sig om propagandautspel och inte saklig kritik.
Fast det gäller väl å andra sidan all politik?
Nej, man kan beskriva en dirven politik både korrekt och utan värderingar.
Läste föresten att du blivit organisationskamrat med RS, jag beklagar sorgen.
Vi bestämmer själva vilka vi ska samarbeta med i Göteborg och här blir det inget vad jag vet.
Vilka skulle ni sitta i samma grupp som i EU-parlamentet?
Och just, jag menade att det förekommer i alla läger.
Om ni nu skall stå på samma listor som RS så måste man väl säga att ni agerar tillsammans med RS, även om nu ni inte skulle göra det i Göteborg. Vilket ju i min tanke skulle verka väldigt illojalt mot er egen partiledning om ni inte gjorde.
ND knackar inte direkt på EU-parlamentets dörr i nuläget. Men om vi leker med tanken så är det ju återskapandet av gruppen ITS som skulle bli aktuell med all säkerhet.
Det har inget med illojalitet att göra, det har med partidemokrati att göra. Sektionerna är väldigt självbestämmande.
Fast om nu era demokratiskt valda ledning nu kommit fram till denna allians? Är det inte partidemokrati att då acceptera sådana beslut?
Nej inte om grunden är att sektionerna är fria att fatta egna beslut. Hade grunden varit mer korporativistisk hade det varit ett klart fall. Men nu är inte grunden det utan rätt frihetlig.
Okej, den tanken känns väldigt främmande för mig. Men jag antar att det visar på hur våra respektive grupper inte bara har helt olika politik utan ochså organisationsteorier och sätt att paraktisera partidemokrati på.
Så är det såklart. Det har ju att göra med händelser långt tillbaka i historien för vår del.
Det måste väl ändå vara en tämligen svår för någon som är fostrad i socialdemokraternas hårda partidiciplin?
Läste föresten på soc.nu att någon hade intrycket att SP idag var mer av ett nätverk än ett klassiskt parti, främst då i förhållande till PS (vars partidiciplin iofs för mig verkar vara toktoppstyrd och föga traditionellt demokratisk). Skulle du hålla med i den synen på SP?
