Satans gnäll från systrar som inte fattat ett piss om facklig kamp!
"- Efter det här kommer de aldrig att ta oss på allvar. En lång och lam strejk som inte gett någonting egentligen. Jag är oerhört besviken."
"- Jag hade hoppats att vi tillsammans i facket skulle ha en chans att få igenom våra krav. Jag kan inte fatta att de sa ja till ett så dåligt bud."
"- Jag tjänar sämre än en undersköterska men har tre års mer studier och studielån. Jag förstår inte riktigt varför jag är med i facket med tanke på den här utvecklingen."
"- Efter det här kommer jag allvarligt överväga att lämna vårdförbundet. Jag hoppas och tror faktiskt att många fler också gör det. Den här strejken har inte gett någonting"
"- Det blir svårt för oss att komma igen efter det här. Vem ska ta oss på allvar? Gud vilken besvikelse. Det är verkligen bedrövligt att strejken inte genererat mer än det här"
Det här småungegnället och mer sköljer över den som läser en borgerlig dagstidning. De har såklart varit och letat fram de pissuraste syrrorna som är otroligt missnöjda med utfallet av vårdstrejken.
Och det kan jag väl begripa att de är. Men de har inte förstått det första med facklig kamp.
Ett: den kan göras på två sätt, revolutionärt eller reformistiskt kanske man skulle kunna säga för att spetsa till det litet. Antingen kör man på, med hela styrkan bakom sig, man inte bara genomför varslade aktioner utan även maskningsaktioner, blockader och annat som slänger grus i maskineriet för arbetsköparen. Och man tar ingen eller väldigt lite hänsyn till tredje man. Det har inte syrrorna gjort.
Två: man inser att en strejk nästan aldrig med rådande ordning för den fackliga rågången i Sverige medför några pang och jubelskrällar och flera tusen på ett bräde. Detta eftersom vi har valt den ordningen vi har, att vi arbetar på lång sikt. Man studerar och man inser att ett avtal kan öppna upp för nästa, och nästa. Det verkar inte syrrorna ha gjort heller.
Ärligt talat tycker jag att de gnäller. Visst, jag inser att det är pissvårt med en kapitalistisk samhällsordning där det heligaste näst äganderätten är inflationsmålen från Bryssel, men det hjälper FAN inte att lämna facket och bli svartfot! Det är verkligen inget bra sätt att protestera, då blir avtalet bara sämre nästa gång eftersom facket blivit försvagat.
Sen får man någon jävla gång begripa att de ledningsproffs vi har i facken i Sverige står på arbetsköparnas sida genom att de omfamnar den svenska modellen som eftersträvar stabilitet men inte ser till vem som har mest i plånboken, vi eller arbetsköparen. Och man får också fatta att vem det är som väljer de här styrelseproffsen. kongeress efter kongress, år efter år. Ni. Vi.
Är man så in i helvete missnöjd som en del syrror gav uttryck för i morgonekot så får man fan i mig inse att det inte är ledningen det är fel på, de gör bara det de är programmerade att göra. Det är ens eget fel, och man får lägga lite jävlar anamma på att få bort dem!!! Inte bara stå och svamla om att lämna fackföreningen och svika de som väljer att vara kvar. Facket är inget försäkringsbolag!!!
De som tänker lämna är fan i mig inte riktigt kloka i huvudet.
De borde boka tid på plastikmottagningen där de arbetar för att få näsan förlängd lite grann eftersom de inte verkar tänka längre än den räcker!
Jag tror krasst sagt att insatserna måste höjas. Det finns ju en del prat om lärarstrejk. Om en sådan kommer hoppas jag att man lägger den i mars, och hotar med att strejka april ut så att kommunerna hotas av en fördröjd och komplicerad gymnasieantagning. En strejk måste så klart rent taktiskt sättas så att den har rimlig effekt, att till exempel ta ut SO-lärare för en strejk under februari skulle inte göra så mycket skada. Att däremot ta ut svensklärarna i en strejk i mars-april är desto allvarligare.
Finns två saker att göra:
Välta det befintliga facket över ända och kasta ut alla femtekolonnare ur byråkratin...
eller
...välja ett vettigare fackförbund!
Calle: ja, och att det inte finns någon 17-årig Carl Bildt i elevleden:)
Nom-de-Guerre: jag tror mer på ditt andra alternativ i det fallet, men jag håller med en dåres envishet fast vid att facket blir vad vi gör det till och att vi i det befintliga får skylla oss själva som väljer medlöpare kongress efter kongress eftersom ingen är villig att ta ansvaret.
Håller med dig till 100%. Jag har ju själv jobbat nästan 20 år i vården och blivit mäkta less på dessa kvinnor som hela tiden går och väntar på att någon annan ska göra det bättre för dem.
Sanningen är att kvinnoyrkena har så låga löner därför att kvinnorna tillåter det.
Tyvärr tror jag att det ligger mycket i det, livelev. Jag har ju själv sett det i mitt eget yrke, att killarna har högre löner, är inne och förhandlar på egen hand oftare, nätverkar på ett annat sätt än tjejerna o.s.v.
Men det beror ju ofta på att tjejerna fått lära sig att vara snälla och inte kräva för mycket. Det är nog tufft att bryta mot en hel uppfostran. Dags för Grupp 8 2.0?
Min åsikt är, och har alltid varit, att alla yrken bör ha samma lön. Ingen kan utföra sitt arbete helt utan hjälp från någon annan, så därför finns det ingen anledning att den ena ska ha bättre betalt än den andre, eftersom de är varandras förutsättningar.
Fast... jag har sett tiotals fall på mitt jobb med rena idioter som bara skiter i sitt jobb och sätter sina arbetskamrater i skiten genom att gå och prata i mobil, bara slappa eller ligga o sova i städförrådet. Såna vill inte jag ska ha lika lön som jag har.
Det är inte lönen det är fel på då, utan anställningen som sådan. Sköter man inte sitt jobb ska man få sparken.
