Men snälla Elisabeth!
Nu när det nya arty-farty uttrycket "gammelmedia" börjat cirkulera i bloggosfären läser jag den här artikeln på trekammarbrunnen Aftonbladets hemsida (betala för tidningen? Är du galen?).
Jag tycker att uttrycket "gammelmedia" är pretentiöst och riktigt löjligt, papperstidningen kommer att bestå så länge in i framtiden att vi nog inte riktigt kan föreställa oss det, men lite träffande är det. Och då läser man den artikeln, där själva definitionen av "gammelmedia", Elisabeth Höglund (ni vet tanten som är så rädd för allt att hon inte vågar ändra sin extremt ugly frisyr) går ut och slutar på SVT för att hon inte är kompetent att vara programledare.
Hon tänker inte "ringa någon" heller. Hon väntar på att bli uppringd. Jag hade aldrig ringt, Elisabeth.
Jag tycker att uttrycket "gammelmedia" är pretentiöst och riktigt löjligt, papperstidningen kommer att bestå så länge in i framtiden att vi nog inte riktigt kan föreställa oss det, men lite träffande är det. Och då läser man den artikeln, där själva definitionen av "gammelmedia", Elisabeth Höglund (ni vet tanten som är så rädd för allt att hon inte vågar ändra sin extremt ugly frisyr) går ut och slutar på SVT för att hon inte är kompetent att vara programledare.
Hon tänker inte "ringa någon" heller. Hon väntar på att bli uppringd. Jag hade aldrig ringt, Elisabeth.
Kommentarer
Trackback
