Göteborgs Posten skriver idag om en kvinna som drabbas hårt av den vidriga Försäkringskassan och dess självgode "försäkringsdirektör" Stig Orustfjord. Detta skrev jag för fem år sedan en debattartiket i GT om, och fick ett extremt nedlåtande svar från Orustfjord, fyllt av härskartekniker och lögner. Han påstod att jag kränkte försäkringsläkarnas heder, men det är svårt att kränka hedern för den som ingen heder har. Den här attityden från Försäkringskassan sjösattes av Socialdemokraterna under brukspatron Göran Persson (som även han vid den här tiden var stenhårt emot statsfinansierade pigor. Ni fattar varför jag hoppade av den vidriga sörja som partipolitik är va?) och förvaltas nu vidare på ett underbart och omänskligt sätt av den borgerliga regeringen. Tvi er, som Ronja Rövardotter hade sagt.

Så här skriver GP idag i alla fall.

"Har sjuka inga rättigheter?"

Helena Kozan är orolig och förbannad. Hon har tillfällig sjukersättning och vet att hon blir av med den. Men ingen kan säga vad hon ska leva på sedan.

Jag har kontaktat Försäkringskassan och frågat vad som händer nu, med de nya reglerna. Men de har inget svar och de verkar totalt nedringda, säger Helena Kozan.
Hon hade otur när hon åkte vattenrutschkana på Danmarksemestern - en man for rakt på henne och Helena slog i skallen.
Huvudet värkte och hon var yr; hjärnskakning trodde läkarna och hon sjukskrevs i tre veckor. Helena Kozan tyckte att det kändes lite överdrivet.

Men åtta år senare har huvudvärken fortfarande inte släppt, annat än kortare stunder. Och efter att ha försökt jobba några månader tvingades Helena Kozan ge upp och acceptera en ny sjukskrivning.
"Hjärnskakningen" visade sig vara en whiplash-skada. Huvud- och nackvärken gör henne extremt känslig för ljus och ljud. Höger sida av kroppen domnar bort, hon drabbas plötsligt av dubbelseende och kan ramla utan förvarning.
- En bra dag har jag kanske en, en och en halv timme på förmiddagen som jag mår någorlunda hyfsat. Men när jag gjort något, dammsugit till exempel, måste jag lägga mig ned en stund och vila. Jag vilar flera gånger varje dag. Och en dålig dag ligger jag bara i fosterställning och håller om huvudet.

Ändå har hon prövat allt, nästan. Lättare arbetsuppgifter, tyngre mediciner, deltid och olika varianter på träning och behandling. Hon ville så gärna tillbaka till jobbet som undersköterska i hemtjänsten.
- Jag älskade ju mitt jobb, jag älskar gamla människor. Och jag hade planer på att läsa vidare till sjuksköterska, det var så mycket jag hade tänkt göra. Jag var bara 28 när olyckan skedde.
Sjukskrivningen övergick så småningom i en tidsbegränsad sjukersättning. Försäkringskassan var tidigt inne på att bevilja Helena Kozan tills vidare sjukersättning, alltså förtidspension. Men då var hon fortfarande övertygad om att hon skulle lyckas börja jobba igen.
- Nu har jag läkarintyg på att "den här tjejen kommer inte att komma tillbaka" och jag har väl accepterat det. Men det har varit en sorgeprocess. Det tog flera år att komma över det.

Frågan är vad som händer nu, när den tillfälliga sjukersättningen ska försvinna. Helena Kozan har försökt fråga på Försäkringskassan, utan att få besked. Hon tycker att det är jättejobbigt. Sjukdomen är illa nog och det är tufft att leva på 6 200 kronor i månaden. Men att inte ens veta om hon får behålla de pengarna, det tycker hon är kränkande.
- Jag fattar inte hur det har blivit så här. Det talas bara om fuskare och visst, det förekommer säkert fusk och då ska det bekämpas. Men nu pratar de bara om det, det är som om de glömt att det faktiskt finns människor som är sjuka också. Ska det vara så att vi faktiskt inte har några rättigheter? säger Helena Kozan."