Arbetarperspektiv

Jag känner mig föranledd att kommentera den tragiska händelsen i Blekinge med pappan som sköt två tonåringar som kom till familjens hus mitt i natten för att trakassera och störa. Pappan gick efter år av trakasserier ut med ett hagelgevär och sköt två av dem varav en dog och en skadades svårt.

Och jag förstår honom. I åratal har hans familj härjats av de här barnen, vilka säkert inte har begripit vad de har gjort. Han har anmält dem ett flertal gånger med ingenting har hänt. Jag förstår honom så väl. Och det är så lätt att sitta här och tycka, men kunde han inte ha skjutit ett varningsskott först? Jag menar inte att lägga skulden på honom, som skrivet, jag förstår honom. Men han har dödat en tonåring och skadat en annan svårt.

På borgerliga bloggar drivs ett hat som verkar vara utan botten mot tonåringarna. De flesta borgerliga debattörer (nota bene: de är nästan samtliga utan officiell partitillhörighet utom en som öppet är folkpartist) menar att han har gjort helt och hållet rätt och attdet ska vara var och ens rättighet att försvara sig och sin familj med vilka means som helst. Och visst ska man få försvara sig om det är nödvändigt, man måste till och med få döda i självförsvar, och det är inte där huvuden ska rulla utan hos polisen och socialen som säkert vetat men åter, intet gjort